Perspektiv

Vi når nivåer av kappvänderi som inte borde vara möjligt

Det är dags att sätta ner foten och ge oss själva lite krrrrrredit för att vi var långt före alla andra när det kommer till kritik mot mångfaldshetsarna. Att utvecklingen nu går i vår riktning är bra och det uppmuntrar vi. Däremot kommer vi att kräva en plats vid bordet. 

Vad är det som händer? Fler och fler går ut och säger sanningen om de negativa konsekvenserna invandringen till väst har fört med sig. Till och med DN har förklarat att vi inte ska ”frukta … fakta om brottslingars bakgrund”. DN som ju har stått i framkant när det gäller att vinkla, hetsa och anklaga för rasism tidigare, även mot milda uttryck för kritik som GP:s ledarsida.

En annan person som stuckit ut hakan på senare tid är Katerina Janouch, som förklarat att hon minsann vågar säga som det är. Hon är tydligen dessutom en av de första som gör det, enligt henne själv. Det är ju fantastiskt, vi kan helt enkelt strunta i alla de som förespråkat någon form av nationalism de senaste 100 åren. Katerina är först!

Det här kappvänderiet sker så underbart sent. Den första rapporten från BRÅ angående brottslighet och invandring, om vi ska hålla oss till det, kom 1996. Det är ju bara 20 år sedan. Men den politiska korrektheten agerar som ett förbud mot att lägga märke till saker och har därmed effektivt hindrat kappornas rörelser tidigare.

Vindarna blåser dock hårt just nu, det blir svårare och svårare att förneka verkligheten. Det leder till att vissa försiktigt börja säga som det är. En slags normalisering av åsiktsklimatet i Sverige. För något annat rör det sig inte om. De åsikter vi förespråkar är de historiskt sett normala för de flesta länder och folk. Hade du på 50-talet frågat mannen på gatan om vi borde låta ett par miljoner människor från tredje världen flytta till Sverige så hade han skrattat och sagt nej. Det var innan 70-talet helt normalt att anta att Sverige tillhör svenskarna och inga andra, så normalt och självklart att det inte ens behövde diskuteras.

Dessa kappvändare går dock knappast så långt att hävda att svenskarna har rätt till sitt eget land, de börjar bara påpeka lite försiktigt att det kanske inte är så bra det vi gör nu. Det är det praktiska argumentet mot invandring: Invandringen leder till dåliga saker som ökad brottslighet, en belastning på välfärdsstaten och mindre tillit i samhället. Det stämmer och är viktigt, men sekundärt. Att vända kappan efter vinden bara för att invandringen gör det sämre för oss rent praktiskt är bra, men räcker inte.

Det är det moraliska argumentet mot invandring som är det främsta. Det svenska folket har rätt till Sverige. Vi har dessutom en skyldighet gentemot våra förfäder och våra barn att inte ge bort vårt land. Ingen generation har den rätten.

Tyvärr har dock vissa tagit sig den, femtekolonngenerationen 40-talisterna framförallt. Den sämsta generationen (inte alla naturligtvis, #intealla40talister). Det var fel av dem. Det var även fel av de generationer som byggde vidare på arvet från 68-vänstern.

Det enda som kommer göra skillnad på riktigt är ett moraliskt uppvaknande där svenskarna hävdar sin rätt till Sverige. Det går inte att skapa massrörelser baserade på fakta om brottsstatistik och arbetslöshet, det talar inte till det innersta i människan. Arv och framtid gör dock det.

Vi var där före de flesta andra och vi förtjänar att stå i centrum för den framtida diskussionen.

  • Parsifal

    Utmärkt text! Gled in här från Motpol och blev glatt överraskad över att det numera finns en svenskspråkig Nordisk Alternativhögersida.
    Beträffande att Katerina Janouch och Anna Dahlberg med flera inbillar sig att de är några slags pionjärer vad seriös invandringskritik anbelangar så är det så att man baxnar. Vi som varit med i ”branschen” i decennier vet att de första böckerna i frågan kom i början av 90-talet (Elfversson m.fl.) därefter kom Jan Milld med en bok (Lagom är bäst) för ganska exakt tjugo år sedan. Dessa människor fick löpa massmedialt gatlopp och förtalades och beljögs på alla upptänkliga sätt. Androm till varnagel. Men uppenbarligen så var nedtystningen effektiv, så pass effektiv så att vissa tror sig vara först två decennier senare.

  • Prime Villain

    Här ska inte krävas någon plats vid bordet. Bordet är vårat, det är våran rätt och om någon annan vill sitta vid bordet utan att bli hängd får dom helt enkelt spela med våra spelregler.

    Det nuvarande etablissemanget ska överhuvutdaget inte få någon plats vid bordet hur mycket dom än vänder kappan i vinden. Dom har tur om dom inte blir skickade till dödsläger. Vi bör inte sträva efter något annat än ett totalt paradigmskifte som genomsyrar varenda del av vårat samhälle. Och när vi väl har tagit makten förföljer vi våra fiender på ett så förskräckligt ondskefullt sätt att det skulle få självaste Djingis Khan att rodna.

    Kanske då kommer förrädarna att förstå dårskapet i att trotsa våra planer för världsherravälde.