Vetenskap

Kåta batikhäxor och patologisk altruism

Under förra veckan blev det rabalder i media när det – föga förvånande skall tilläggas – kom fram att kvinnor anställda på HVB-hem har ägnat sig åt diverse sexuella aktiviteter med ”barnen”. Även nätverket ”Vi står inte ut” har ett flertal mogna kvinnor som skaffat sig vuxna barn från Afghanistan. Frågan i sammanhanget är inte om kvinnorna tänder på minderåriga eller om barnen egentligen är vuxna män, utan vad som ligger bakom detta bisarra beteende.

Att kvinnor är mer omhändertagande och empatiska än män är de flesta medvetna om (genusgalningar undantaget) och kan enkelt förklaras med att kvinnor i genomsnitt har såväl högre nivå av signalsubstansen oxytocin och högre nivå av Agreeableness enligt personlighetsmodellen the Big Five. Detta leder till en högre nivå av empati och omsorgskänsla för andra, i synnerhet för dem som anses vara mest utsatta. Män har i motsats större misstänksamhet mot okända människor samt har i högre grad ett logiskt tänkande. De bägge könens olikheter har selekterats fram genom tusentals år av evolutionära processer och fyller sina respektive funktioner i olika situationer.

Men även om vi i vår feminiserade kultur fått lära oss att empati är en dygd så gäller fortfarande devisen: för mycket av det goda är aldrig bra. Att vara totalt likgiltig inför andras välbefinnande och hälsa är förknippat med psykopati, men att vara hyperempatisk bör å sin sida kunnat leda till ett överdrivet emotionellt beteende, frånvaro av logiskt och kritiskt tänkande och ett destruktivt beslutsfattande.

Inom psykologin finns ett begrepp som kan beskriva detta beteende: patologisk altruism. Autismforskaren Simon Baron-Cohen anser att patologisk altruism är motsatsen till autism som präglas av ett överutvecklat sinne för systematiserande och låg förmåga för mänskliga relationer. Autism är även vanligast bland män medan patologisk altruism huvudsakligen verkar förekomma hos kvinnor, men har än så länge bara utforskats en bråkdel så mycket som autism. Möjligen är förklaringen att altruism betraktas som en dygd i det moderna samhället och inte som en personlighetsstörning, varför relativt få forskare fått upp ögonen för fenomenet. Stämmer Baron-Cohens teori kan autism beskrivas som resultatet av en ”extrem manlig hjärna” och patologisk altruism som en ”extrem kvinnlig hjärna”.

Patologisk altruism beskrivs av Oakley, Knafo & McGrath i boken Pathological Altruism (2011) som: ”…ett beteende eller en personlig tendens i vilken det uttalade målet eller den antydda motivationen är att gynna någon annans välfärd. Men, i stället för ett allmänt gynnsamt resultat har ”altruismen” i stället irrationella (från en utomståendes perspektiv) och betydande negativa konsekvenser för den andre eller till och med för personen själv.”

I andra ordalag, patologisk altruism är helt enkelt självuppoffring för någon annan, där intentionerna är goda men konsekvenserna kan bli negativa. I boken nämns att djursamlare, exempelvis ”crazy cat ladies” är ett utmärkt exempel på patologisk altruism. Men i den aktuella kontexten kan det vara förklaringen till varför svenska batikhäxor, i synnerhet gruppen ”Vi står inte ut”, fäster sig så enormt vid afghanska pojkar/män och t om låter dem sova i deras sängar. Vad som händer där kan vi bara spekulera kring.

Karol. M. Pessin nämner i boken Pathological Altruism att de negativa konsekvenserna för det altruistiska beteendet inte endast behöver vara begränsat till altruisten själv eller den andre utan kan gälla tredje part. Detta är intressant i samhällsdebatten kring de afghanska ensamkommande flykting”barnen” med tanke på att en studie visat att 3 av 4 var äldre än de uppgivit (Aftonbladet 2017-05-30), samt de många fall av våldsamt beteende och sexuell brottslighet som är förknippat med gruppen i fråga. Tredje part i det här fallet är således svenska folket med tanke på att det är dem som såväl bekostar den enormt kostsamma invandringen av ”flyktingbarn” och som även drabbas av deras kriminella beteende. Batikhäxornas altrustiska beteende får således destruktiva konsekvenser för andra människor, i synnerhet då föremålen för deras känslor inte sällan redan har fått avslag på sin asylansökning och överhuvudtaget inte längre ska befinna sig på svensk mark.

Om vi applicerar patologisk altruism på sveriges invandringspolitik så kan liknande tendenser skönjas även om det är på system- och inte på individnivå. Trots att invandringen inte visat sig vara lönsam, trots att det ökar förekomsten av vissa typer av brottslighet och trots att det medfört att bl a TBC numera åter finns i landet, och trots att man struntar i de mest utsatta i närområdet så fortsätter man med sin destruktiva politik. Detta kan betraktas som ett fall av patologisk altruism på politisk nivå och kan även kopplas till den svenska kulturen som är starkt feminiserad. Värderingar såsom universalism, trygghet och omsorg är typiskt kvinnliga och går att mäta hos individer, men förekommer även inom kulturforskning på vilka värderingar som svenskar i allmänhet anser vara viktiga (Hofstede, 2001).

Afghanpojkeälskande batikhäxor kan således eventuellt betraktas som en extrem yttring av den svenska kulturen där starkt ömmande för den ”utsatte” premieras men där tanken på negativa konsekvenser för andra människor är helt frånvarande. Med en mer maskulin kultur hade dessa kvinnor aldrig fått medialt utrymme och de afghanska unga männen hade troligen aldrig fått sätta sin fot på svensk mark, vilket gör att det är dags att tygla känslorna, börja använda det rationella tänkandet inom politiken och inse att den egna gruppen är viktigare än ljugande män från avlägsna kulturer.

Källor:

Hofstede, G. (2001). Culture’s Consequences (2 uppl.). Thousand Oaks: Sage Publishing.

Oakley, B., Knafo, A., Madhavan, G. & Sloan Wilson, D. (red). (2011). Pathological Altruism. New York: Oxford University Press.

Svensson, O. (2017). ”Tre av fyra ensamkommande som ålderstestats är över 18 år”. Hämtat från https://unvis.it/aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/78r6K/tre-av-fyra-ensamkommande-som-alderstestats-ar-over-18-ar.

 

  • Kocken

    Inget för oss med svaga nerver. Se batikhäxornas kärleksförklaringar på egen risk.

    De Goda Kvinnorna går till attack mot filmen.

    Vi kommer att polisanmäla den här filmen eftersom den är skärmdumpar från en sluten grupp samt att den utmålar goda kvinnor som sexköpare.