Vetenskap

Fattigdom som orsak till kriminalitet är en myt

Förmodligen fattiga och mycket kriminella svenskar i bondesamhället

De flesta har säkert hört diverse fantasifulla förklaringar på orsakerna till kriminalitet, inte minst från Jerzy Sarnecki, professor och expert i kriminologi. Varmt väder, dålig uppväxt, krigstrauman, brist på sysselsättning, dålig belysning, rasism sägs alla vara orsaker till överfallsvåldtäkter, misshandel, gängkriminalitet etc. Detta är uttryck för en väldigt ensidig bild av mänskligt beteende; att människan endast likt ett djur reagerar på sin omgivande miljö, helt utan egna drifter. Kriminologin är ett genompolitiserat akademiskt område vars syfte är att motivera social ingenjörskonst.

Framförallt ”socioekonomisk utsatthet” anges vara en starkt bidragande orsak till kriminalitet. Med andra ord: fattigdom skapar kriminalitet, ett argument som ständigt hörs från vänsterkanten. Argumentet håller i ett samhälle utan sociala skyddsnät där man måste stjäla för att mätta magen. I en välfärdsstat som Sverige håller det däremot inte då alla de grundläggande behoven redan är tillgodosedda av stat och kommun. Viktigt att ha i bakhuvudet är att allt som nämns nedan är i genomsnitt, vilket inte innebär ”varje individ”.

I rapporten Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling (BRÅ: 2009) görs en kunskapsinventering och man särskiljer bland annat temporärt kriminella unga från dem som blir ”livsstilskriminella”: ”

“Bland de riskfaktorer som vanligtvis kännetecknar de livstidspersistenta lagöverträdarna finns tidiga neurofysiologiska och temperamentsmässiga problem, som kommer till uttryck i bland annat låg kognitiv förmåga, negativa känslor och låg impulskontroll.”

Just dessa slutsatser är intressanta då det finns en uppsjö internationell forskning som pekar just mot det starka sambandet mellan låg kognitiv förmåga (låg intelligens) och kriminellt beteende, som dessutom hänger starkt ihop med låg impulskontroll. Det anges även i rapporten att dessa riskfaktorer i kombination med en dålig hemmiljö är starkt bidragande till en framtida brottslig karriär, vilket i sig inte är förvånande då psykologiska egenskaper, i synnerhet intelligens, har en hög ärftlighet. Vad kriminologer inte brukar, åtminstone inte i den offentliga debatten, är att diskutera åt vilket håll orsakssambandet går åt – blir folk kriminella på grund av fattigdom eller är de fattiga pga ett kriminellt beteende? Att tvärsäkert hävda att varmt väder orsakar fler fall av överfallsvåldtäkter (bara för att de två har ett samband) är lika idiotiskt som att hävda att ökad glassförsäljning leder till fler drunkningsolyckor (eftersom människor under varmt väder både köper mer glass och badar mer). Hej BRÅ, jag tittar på er!

Kriminalvården undersökte individfaktorer närmare i rapporten Orsaker till kriminalitet (2013:267) genom att ta hjälp av tvillingstudier för att kunna särskilja arv- och miljöfaktorer. Enkelt förklarat så undersöker man gemensamma faktorer hos enäggstvillingar (som delar 100% av sina gener) med vanliga syskon, adoptivbarn etc och kan utröna hur stor del av ett utfall som beror på gener respektive av miljön (hemmiljö etc). En av slutsatserna var att bland annat låg IQ hade ett kausalt samband med (dvs orsakade) kriminellt beteende, en slutsats som troligen är korrekt med tanke på hur svårt det är att påverka intelligensen hos en individ på grund av dess höga ärftlighet.

Även i boken The Bell Curve (1994) undersöktes relationen mellan kriminalitet och IQ, och en genomgång av då befintlig litteratur visade att dömda kriminella i genomsnitt hade ett IQ på 92, jämfört med den vita befolkningens genomsnitt på 100. Dessutom verkar benägenheten att bli kriminell öka ju lägre IQ:

“Not only is there a gap in IQ between offenders and nonoffenders, but a disproportionately large fraction of all crime is committed by people toward the low end of the scale of intelligence. For example, in a twenty-year longitudinal study of over 500 hundred boys in an unidentified Swedish community, 30 percent of all arrests of the men by the age of 30 were of the 6 percent with IQs below 77 (at the age of 10) and 80 percent were of those with IQs below 100. However, it stands to reason (and is supported by the data) that the population of offenders is short of very low-scoring persons—people whose scores are so low that they have trouble mustering the competence to commit most crimes.”

Detta innebär att ju lägre intelligens, desto högre risk för kriminalitet. Dock planar brottsligheten ut i den lägre delen av intelligenskurvan, helt enkelt för att då har man så låg intelligens att man har svårt att överhuvudtaget begå brottsliga handlingar.

Men socioekonomisk bakgrund då? Fattiga är mer kriminella, det är ett känt faktum, samtidigt som man i Sverige regelbundet repeterar att fattigdom orsakar såväl kriminalitet som terrorism eftersom man då kan lägga skulden på framförallt samhället. Även detta undersöktes i The Bell Curve och resultaten man fann visade att när man kontrollerade för IQ så försvann HELA skillnaden i kriminalitet hos människor med olika socioekonomisk bakgrund.

Beaver, Barnes & Boutwell förklarar det ensidiga narrativet i boken The Nurture versus Biosocial Debate in Criminology (2014):

“Intelligence, the quintessential human trait, is the primary key to success in modern complex societies. This is yet another sociological heresy. The sociological literature is famous for ignoring the role of intelligence in status attainment, and it is ignorant of decades of hard genetic and neuroscientific evidence for the biological underpinnings of human variation in intelligence as measured by IQ.”

Detta undersöks djupare i boken och den bild som framträder är att föräldrarnas inkomst och sociala klass (SES) har mycket liten påverkan på sina barns framgång eller kriminella beteende. IQ har ett mycket starkare samband med dessa faktorer än vad SES har, något som ofta ignoreras helt inom kriminologins försök att förklara orsakerna till kriminalitet. Med detta resonemang kan man dessutom argumentera för att SES till större del är ett resultat av IQ än tvärtom. Dvs, sannolikheten är högre att en person som föds in i en fattig familj får ekonomisk framgång i livet om personen har hög IQ, än att en lågintelligent person som föds in i en rik familj får ekonomisk framgång.

Givetvis är inte IQ enda förklaringen till kriminalitet då även psykisk ohälsa eller störningar (exempelvis ADHD) samt temprament (en del av den individuella personligheten) påverkar. IQ är dock den faktor som har starkast samband med kriminalitet och således har det största förklaringsvärdet. Men boendemiljön då? Kriminaliteten är ju som högst i förortsområden med hög andel utomeuropeiska invandrare, borde inte miljön skapa kriminella?

Kriminalvården igen:

“I en studie undersöktes effekten av boendeområdet i sig för risken att dömas för våldskriminalitet innan 20 års ålder. Där fann man att den socioekonomiska utsattheten i boendeområdet var starkt kopplat till risken för våldskriminalitet. Dock så försvann denna effekt helt när hänsyn togs till individspecifika egenskaper, till exempel utbildning, men framförallt av familjära riskfaktorer, dvs. genetiska och andra bakgrundsfaktorer man delar inom en familj.”

Således: ett boendeområde skapar inte kriminella, däremot skapar de kriminella boendeområdet. Inte heller fattigdom skapar kriminalitet i någon större utsträckning (tänk annars vilka ghetton våra övergivna bruksorter vore idag eller vilket kaos Sverige måste varit före 1900-talet). I stället tycks befintlig forskning peka mer mot individuella faktorer som är äftliga, i synnerhet IQ. Detta är något att ta hänsyn till med en hög invandring av människor från låg-IQ länder och hur detta påverkar det svenska samhället. Våld och annan grov kriminalitet kommer öka i takt med invandringen, så förbered er därefter då staten inte längre varken vill eller kan skydda sitt eget folk. Dessutom, lita inte på de fantasifulla förklaringarna från BRÅ. De må ha stöd i den politiserade kriminologin, men inte i de hårda vetenskaperna.

 

Källor:

Beaver, K.M., Barnes, J.C. & Boutwell, B.B. (red). (2015). The Nurture Versus Biosocial Debate in Criminology: On the Origins of Criminal Behavior and Criminality. London: Sage Publications.

BRÅ. (2009). Orsaker till brott bland unga och metoder att motverka kriminell utveckling: En kunskapsinventering. Hämtad från: https://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b2980001575/1371914736934/2009_orsaker_till_brott_bland_unga.pdf

Expressen: Förklaringen till vågen av våldtäkter i sommar. (2016). Hämtad från: https://unvis.it/expressen.se/kvallsposten/forklaringen-till-vagen-av-valdtakter-i-sommar.

Herrnstein, R. & Murray, C. (1994). The Bell Curve: Intelligence and Class Structure in American Life. New York: Free Press.

Lundström, S. & Kuja-Halkola, R. (2013). Orsaker till kriminalitet: Sammanfattningsrapport 2013:267. Kriminalvården. Hämtad från: https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/7063_orsaker-till-kriminalitet—sammanfattningsrapport.pdf.

SVT: Fler våldtäkter i sommar. (2010). Hämtad från: https://unvis.it/svt.se/nyheter/inrikes/fler-valdtakter-i-sommar.

  • Detta är en grundläggande insikt om man som politiker vill föra en klok lösningsorienterad politik. Jag har själv jobbat sju år i Sveriges Riksdag och sett hur verkningslösa åtgärderna för att minska brottsligheten varit.

    Minst lika sant är det även för utbildning och arbetsliv där verkligheten fullständigt kolliderat med visionen om allas likhet. IQ är inget som går att träna upp i någon meningsfull utsträckning, däremot går att det att träna folk in i rätt karriär när man vet om deras förutsättningar. Till detta ska påpekas att Sverige omedelbart måste sluta importera grupper med låg IQ samt på ett lagligt sätt deportera dessa grupper.

    Tweetat om detta här:

    https://twitter.com/chris_altright/status/875727789604950016

    • White Mothership

      Det här är en bra poäng – det är inte så att vi i alt-högern vill tala om olika folkgruppers olika intelligens, egenskaper och temperament för att få oss själva att känna oss bättre, eller för att vi har något egentligt intresse i att olika folkgrupper skulle ha olika (genetisk nedärvda) egenskaper.

      Tyvärr så är det dock ett faktum att det förhåller sig som så – att IQ som koncept (Dvs att det finns en generell intelligens) korellerar med samhällelig framgång i ett modernt, högteknologiskt, västerländskt samhälle är oerhört väl bevisat inom psykologin, likaså att det förekommer påtagliga skillnader i IQ-nivåer mellan folkgrupper (Men även inom grupper – jag kan godhetssignalera lite här genom att påpeka att även om det finns stora skillnder mellan grupper vad gäller IQ, så är det inte rimligt att automatiskt utgå från att en enskild individ ur en grupp har varken låg IQ eller hög IQ – detta kan bara göras genom att interagera med personen ifråga), likaså är det ytterst få intelligens-forskare som tror att IQ kommer 100 % från miljö, snarare verkar den vanligaste uppfattningen bland intelligensforskare vara att lite mer än hälften kommer av arv och trenden i vbetenskapen just nu är att alltfler enskilda gener upptäcks spela rolll för intelligens (Även om IQ naturligtvis inte styrs av endast en gen – precis som längd styrs det av en massa gener (och även mijöfaktorer)).

      IQs existens och dess olika fördelning mellan grupper är mycket viktig kunskap för att det förklarar varför så många invandrargrupper klarar sig så dåligt i det svenska/västerländska samhället. Det förklarar varför skiktningen i befolkningen ser likadan ut på nästan alla ställen i värden. Östasieter överrepresenterade i toppen, vita utgör överklass, medelklasss och övre medelklass och de lägre klasserna är alltmer ”bruna”. Och det är ju faktiskt inte heller så att det är vita som är de mest intelligenta, mycket talar för att östasiater i form av kineser och japaner har en IQ på ca 105 att jämföra med ca 100 för vita i allmänhet.

      Låt oss titta på Brasilien. Om vi nu vet att IQ är kausalt kopplat till hög inkomst och låg brottslighet, och östasiater är mest intelligenta (IQ 105), vita nästan lika intelligenta som östasiater (IQ ca 97, 98), indianer mindre intelligenta (IQ ca 85) och svarta i sydamerika hamnar ännu något lägre (IQ ca 75-85) hur förväntar vi oss att ett sådant samhälle skulle se ut där dessa folkgrupper finns? Hur skulle den etniska skiktningen se ut. Ta t ex Brasilien – det finns absolut ingen anledning att tro att japaner skulle haft något spcialt försprång eller något ”gult privilegium” under sina hundra år av existens där – tvärtom utsattes de för diskriminierng på grund av sin etnicitet (Så kallad ”rasism”). Ändå utgör dagens japaner i brasilien (Som utgör ca 1 % av befolkningen) en mycket högt utbildad övre medelklass, med höga inkomster, låg brottslighet osv. Vita (Som utgör ca 45 % av dagens brasilaner) utgör resten av överklassen och även nästan hela övre medelklassen. Bland svarta och indianer finns det en viss del som lyckas ta sig upp ur fattigdom, ”the talented tenth” som har de intellektuella förutsättningarna för att skaffa sig en utbildning och som tar sig upp till medelklassen. De lägre klasserna är starkt etnifierade med nästan enbart svarta och mestizos och indianer. (Ett noterbart fenomen här i sammanhanget är att en del välutbildade vita ofta har liberala attityder gentemot invandring och andra etniciteter. Detta beror nog delvis på att de svarta/bruna personer som de träffar på jobbet tillhör en i praktiken en prescreenad-klass, dvs resultatet av en filtreringsprocess, där de som klarade sig och fick jobbet var de som hade intelligens ochbra utbildning, kunde vita kulturkoder och hade förmågan att interagera med vita på ett för vita trevligt sätt, medan genomsnittspersonen från de här grupperna aldrig hade fått tillträde. Högutbildade vita får alltså ofta en felaktig bild för ”Ali på jobbet är ju precis som oss”. Jättebra för Ali att kan vara precios om en europé, det ger inflytande och möjligheter,det är bara det att Ali är representativ för den stora majoriteten av sin grupp).

      Det är också viktigt att komma ihåg att förutom att behandla vissa barnsjukdomar och att inte utsätta barn för undernäring, så finns det inget som man kan göra för att öka en grupps IQ (Dessa två åtgärder skulle dock nog kunna höja IQ något i subsahariska afrika på vissa platser) men i västvärlden har alla försök att minska glappet mellan svarta och vitas IQ i USA varit helt resultatlösa.

      Den här kunskapen är också viktig för den förklarar att skälet till att utomeuropeiska, icke-östasiatiska, invandrare till Sverige klarar sig dåligt inte beror på rasism eller elakheter från svenskarnas sida, utan istället har de invandrare som kommer ofta helt enkelt inte de kognitiva resurser som finns förutsättningar som finns för att klara sig (Dvs bli ekonomisk självförsörjande, avstå från brott i rimlig utsträckning) och det är absolut ingenting som vi svenskar kan göra åt detta och vi bör inte heller känna någon skuld över att det är så. Det förklarar också varför vissa invandrarskolor får resultat som är extremnt dåliga trots att den pengarna flödar över dem.

      Den här kunskapen är bland den viktgaste att sprida bland vita just nu, för den slår i ett slag hål på narrativet att vita har en skuld till svarta och bruna folk, att vi är anldningen till att de har lyckats så dåligt i den moderna världen.

  • Dennis

    Socioekonomiska förklaringar är ett påhitt för bristande karaktär och värderingar hos en individ eller grupp som man vill undhålla rättfärdigad kritik mot.

    Ett samhälle och dess kultur mäts inte i någon riktigt betydelse när det är lätta tider, precis som med relationer mellan människor eller egna prestationer och uppoffringar. Man vill inte äns tänka på situationer som kan/kommer uppstå i framtiden när det blir mycket hårdare tider.

    Svenska staten kan inte skriva ett samhällskontrakt med många invandrare, de har årtionden påvisat flera gånger om. De går inte helt enkelt som med vanliga svenskar, allt ifrån kultur, etnisk grupp och religionstillhörighet går före nationen.

    En lägre IQ skapar också sämre förståelse för ett kontrakt med en sån stor enhet som en nationalstat(som många svenskar idag verkar ha svårt för också) samt bristande insikt i hur varje människa är en liten del av samhället. Befolkningen utformar landet, varje persons agerande kan därför tillräknas.
    Om jag som person gör något dåligt och andra följer mitt exempel får vi ett dåligt samhället. Därför kan jag inte och ska inte begå kriminella handlingar samt skada andra fysiskt eller psykiskt.