Vetenskap

Flynn-effekten och Lynn-effekten: Intelligensens uppgång och fall

Intelligens är ett av psykologins äldsta forskningsområden och idag finns kunskap om såväl reella konsekvenser av intelligens i verkliga livet, skillnader mellan folkgrupper och individer. James Flynn upptäckte att intelligensen hos människor har ökat över tid även om ökningen tycks ha planat ut eller till och med börjat falla.

Flynn-effekten för olika länder

Flynn-effekten för olika länder

Flynn-effekten är namnet på fenomenet med ökande intelligens över tid inom en folkgrupp. Även om genomsnittligt IQ för vita människor konstant ligger omkring 100 så har intelligenstester reviderats och utvecklats under 1900-talet. När man provar ut en ny version låter man även testdeltagarna få göra den gamla versionen. När olika resultat jämförs från olika tidsperioder syns en ökning av testresultaten, i vissa studier så högt som 3 IQ-poäng per decennium (Trahan et al, 2014).

Vissa studier som genomförts har visat på en ökning i den nedre delen av normalkurvan (Teasdale & Owen, 1989), dvs för dem med lägst IQ, medan de i den övre delen inte ökat alls eller t om minskat (Dutton & Lynn, 2013). Att de sämst presterande har gynnats mest kan tänkas bero på bättre resurser för de fattigaste, något man spekulerat kring. Om nu det varit så betydande ökningar av IQ över relativt kort tid (nästan 10 poäng över 30 år) borde detta enligt James Flynn ha skett betydande förändringar i vårt samhälle, vilka inte kunnat observeras. Hans tidigare argument för detta var att IQ inte alls mäter intelligens utan endast en mindre ”problemlösningsförmåga”. Det är sant att vi ännu inte uppfunnit flygande bilar, men däremot har samhället blivit betydligt mer komplext över tid. Vi lever numera i ett informationssamhälle där det mer eller mindre är ett krav att behärska datorer och internet, och antalet jobb som kräver universitetsutbildning har ökat kraftigt medan de okvalificerade jobben har minskat. Detta skulle därför kunna vara de betydande förändringar som Flynn nämnde.

Vad orsakerna kan tänkas vara till Flynn-effekten varierar stort: allt från bättre näringstillgång i ung ålder till mer stimulerande omgivning och bättre skolgång. Det är dock värt att nämna att för varje tänkbar förklaring har man kunnat hitta exempel som utesluter orsaken så även detta område saknar vetenskaplig konsensus idag.

Flynn-effekten är dock omdebatterad om huruvida den reflekterar generell intelligens (g-faktorn) eller ej. Om den generella intelligensen har ökat över tid bör förmågor såsom läsförståelse, skrivförmåga, matematiskt och logiskt tänkande med mera även har ökat, vilket dock inte är fallet då dessa haft en liten ökning och i vissa fall även minskning. J. Phillippe Rushton visade i en artikel (1999) att ökningen av poäng i IQ-tester inte var relaterade till den generella intelligensen och samtidigt att skillnaden i poäng mellan vita och svarta inte berodde på miljöskillnader utan på grund av ärftlighet. Således är frågan om vad Flynn-effekten faktiskt visar fortfarande oklar.

Man har dock sett en ökning av generell intelligens hos barn till invandrare i Nederländerna (Te Nijenhuis, De Jong, Evers & Van Der Flier, 2004), något som kan tyda på att dessa barn fått en bättre uppväxtmiljö som gynnat deras kognitiva utveckling. Dock kvarstår gruppskillnader jämfört med etniska holländare likt skillnaden mellan vita och svarta i USA. Detta antyder att det finns en genetisk grund för intelligens som avgör hur hög IQ varje individ och grupp kan uppnå vilket sker genom gynnsamma förhållanden i miljön, men att genomsnittet för grupper skiljer sig åt.

IQ-minskning

Minskning av IQ för sex olika länder, bl a Sverige.

Även om studier kunnat påvisa en ökning av IQ-poäng över tid, vilket varierar mellan olika länder, så har man även kunnat se att effekten planar ut och t om minskar, ett fenomen som fått namnet Lynn-effekten efter Richard Lynn, professor emeritus i psykologi (Pietschnig & Voracek, 2015). I longitudinella studier (studier som pågår över tid) har man sett en utplaning och slutligen minskning av IQ i bl a Danmark, Norge och Storbritannien (Dutton, van der Linden & Lynn, 2016). Förklaringarna till minskningen är allt ifrån att ungdomskulturen har blivit ”fördummad” med mer fokus på lättsamhet och enkla utmaningar till en ökad invandring från länder där den genomsnittliga intelligensen är betydligt lägre. Även dysgenik tros ha en påverkan då det finns ett negativt samband mellan intelligens och barnafödande, vilket innebär att högintelligenta människor föder färre barn än lågintelligenta. Detta leder således till att ett lands genomsnittliga intelligensnivå sjunker över tid, allt eftersom högintelligenta människor blir färre och lågintelligenta blir fler, med tanke på intelligensens höga ärftlighet. Världen, och därmed även västvärlden, håller alltså på att bli dummare likt i den dystopiska komedifilmen Idiocracy.

Sammanfattningsvis: Flynn-effekten är alltså vederlagd i studier, men dess orsaker är inte fastlagda liksom vad som faktiskt har ökat, testförmåga eller generell intelligens. Rimligtvis har Flynn-effekten avspeglat sig i samhällets utveckling och ökade vardagskomplexitet snarare än i rent akademiska mått. Att effekten har planat ut och t om minskar är dock oroväckande för framtiden, i synnerhet på samhällsnivå. Ett lands BNP per capita, uppfinningsrikedom och andra viktiga faktorer har ett starkt samband med befolkningens genomsnittliga IQ-nivå (Meisenberg, 2011).

Samtidigt om man ser till annan forskning och statistik vars resultat är mindre tvetydiga så är det en logisk utveckling med sjunkande IQ när man tar hänsyn till att invandringen till Sverige och västvärlden främst sker från låg-IQ-länder samt att välfärdsstaten gynnar lågintelligenta att skaffa barn på bekostnad av de högintelligenta, vilket ger upphov till en dysgenisk effekt. Lynn-effekten bör således bli mer och mer tydlig över tid i västvärlden om man inte vänder den demografiska trenden medan tid finnes.

 

Källor:

Dutton, E., van der Linden, D. & Lynn, R. (2016). The Negative Flynn Effect: A Systematic Literature Review.

Meisenberg, G. (2011). National IQ and economic outcomes.

Pietschnig, J. & Voracek, M. (2015). One Century of Global IQ Gains: A Formal Meta-Analysis of the Flynn Effect (1909–2013).

Ruston, J.P. (1999). Secular gains in IQ not related to the g factor and inbreeding depression – unlike Black-White differences: A reply to Flynn.

Te Nijenhuis, J., De Jong, M.J., Evers A., & Van Der Flier, H. (2004). Are cognitive differences between immigrant and majority groups diminishing?

Teasdale, T. (1989). Continuing secular increases in intelligence and a stable prevalence of high intelligence leverls.

Trahan, L.H., Fletcher, K.K. & Hiscock, M. (2014). The Flynn effect: A meta-analysis.

  • Lidingöbon

    Vi behöver ekonomiska incitament för medel- och överklassen att skaffa avsevärt fler barn, inom etnostaten, för att stärka vårt folk.

    • Absolut. Med tanke på att svenska kvinnor i snitt endast föder 1.6 barn så krymper minskar vårt folk i storlek för varje år som går medan förhållandet är rakt motsatt för invandrare från låg-IQ-länder.

      • Klas2

        Vi kommer aldrig kunna tävla mot dem i nativitet. Därför är en total förstörelse av ekonomin den enda vägen framåt. Vi måste tillbaka till ett verkligt existensminimum där vi har genuina fördelar.

    • Klas2

      Underklassen behöver ekonomiska incitament. Överklassen behöver status incitament. Medelklassen kommer härma vad än överklassen gör.

  • Dennis

    ”Vi lever numera i ett informationssamhälle där det mer eller mindre är
    ett krav att behärska datorer och internet, och antalet jobb som kräver
    universitetsutbildning har ökat kraftigt medan de okvalificerade jobben
    har minskat. Detta skulle därför kunna vara de betydande förändringar
    som Flynn nämnde.”

    Mycket Teknik är utvecklat för att vara självförklarande, jag studerar själv webbutveckling och har lite erfarehnhet nu kring designen Gränssnitt utformas efter konventioner för att det ska vara så enkelt som möjligt att använda datorer och nätet. Samhället kräver överlag ett högre IQ för människor idag, men vi ska lura oss med att tro att människor blir smartare för att de lever i det.

    Att använda Iphonen är inte intellektuellt stimulerande för hjärnan, lösa ett korsord ger dig mer hjärngymnastik.

    För oss i altright

    -Träna både kroppen och det mentala så att vi har något bättre att erbjuda våra framtida barn än ett ”idiocracy” samhälle.

    • Instämmer, gränssnitt etc måste givetvis vara utformade för att vara enkla. Men försök samtidigt föreställa dig att du kommer från exempelvis Somalia med ett genomsnittligt IQ på ca 70 och aldrig har sett en dator i hela ditt liv. Att förstå hur man betalar en räkning via internetbanken, vad OCR-nummer är etc är antagligen både såväl främmande som svårförståeligt. För att inte tala om alla dessa val samhället erbjuder idag från tidig ålder vilka inte existerade i det traditionella samhället där ditt liv på förhand kunde vara avgjort beroende på din familjs bakgrund. Det är vad jag menar med att samhället blivit mer komplext eftersom betydligt fler faktorer interagerar med varandra simultant än tidigare i historien.

      Hur som helst, du har en bra poäng och vad Flynn-effekten faktiskt visar är som sagt inte klarlagt.

  • Pingback: Det dysgeniska välfärdssamhället – Nordisk alternativhöger()