Vetenskap

Män och kvinnor – Olika men inte i opposition

Män och kvinnor - olika hjärnor

En av många moderna feministiska myter är den om könens jämlikhet – att vi i grund och botten är identiska med varandra men att konspirationsteorin patriarkatet är något som trycker ner kvinnor världen över för att förhindra dem att tjäna lika mycket pengar som män. Detta är givetvis bara ett narrativ som kan plockas isär och förklaras med hjälp av vetenskapen.

Det vänsterliberala/marxistiska narrativet tar alltså, som i princip alla politiskt korrekta narrativ, avstamp helt i utgångspunkten att människor är 100% produkter av influenser från vår närmiljö och att genetiskt arv är ointressant. Givetvis är detta felaktigt och lägger grunden för att hävda att skillnader mellan könen uppstår på grund av orättvisor, förtryck som feministerna kallar för ”patriarkatet”. I själva verket är dessa skillnader konsekvenser av helt naturliga skillnader mellan könen som alltid har existerat, vilket de flesta människor vet instinktivt även om könsdiskriminering existerar också.

En del av den feministiska myten är den om att kvinnor får lägre lön för lika arbete jämfört med männen. Jämfört man arbetande män som grupp med arbetande kvinnor så finns mycket riktigt en skillnad i inkomst – men denna i sig är inte bevis för diskriminering då inga andra faktorer tas i beaktande. Det är ett infantilt men enkelt sätt att göra denna jämförelse om man har en agenda mot män som grupp och vill att staten ska få större utrymme att fördela resurser, alternativt att man brister i rationellt tänkande (vilket verkar vara signifikant för feminister som grupp).

Veronica Palm tror på konspirationsteorier.

Till att börja med kan vi använda ett logiskt argument: om kvinnor var billigare att anställa inom alla yrken för att utföra samma arbete som män, varför anställer företagen inte enbart kvinnor och får ut maximal produktion per lönekrona? Ingen smart företagare skulle anställa någon annan än de mest produktiva eftersom lönekostnaden ofta är en verksamhets största kostnad. Således framstår löneskillnaden som direkt orimlig.

Något som dock är mer intressant ur ett psykologiskt perspektiv och har stor del i förklaringen är att män och kvinnor väljer olika yrken baserat på olika värderingar och intressen, vilka i sig är en konsekvens av genomsnittliga personlighetsskillnader mellan könen.

Lippa (2010) genomförde en global studie med över 200 000 deltagare från 53 länder och upptäckte att skillnader i personlighet mellan könen bättre kunde förutsäga yrkesval än vad jämställdhet mellan könen gjorde. Han undersökte personlighetens fem dimensioner enligt modellen the big five, och den dimension som visade störst skillnad mellan individualistiska och kollektivistiska kulturer var agreeableness (vänlighet). Denna dimension är i genomsnitt högre hos kvinnor och visade sig vara störst i individualistiska länder vilka i sig i princip endast existerar i den utvecklade västvärlden. Dimensionen vänlighet hänger i sin tur ihop med de personliga värderingarna universalism, hjälpsamhet och konformitet men har ett negativt samband med makt och prestation (Parks-Leduc, Feldman & Bardi, 2014).

big five och värderingar

Personlighetsdimensionen extroversion (utåtriktning) visade i Lippas studie inga större skillnader mellan kulturer men däremot att män i genomsnitt är mer utåtriktade än kvinnor. Extroversion hänger ihop med värderingarna makt, prestation och stimulans, vilket förknippas med aggression, motivation, ledarskap och självstyrning, dvs typiskt manliga egenskaper (Parks-Leduc, Feldman & Bardi, 2014).

Detta antyder att kvinnor i allmänhet är mer omsorgsfulla och omhändertagande än män, och givet ett fritt samhälle söker de sig således till yrken som motsvarar deras värderingar och intressen. Kulturen påverkar alltså hur stort utrymme de individuella skillnaderna får spelrum vilket ger det paradoxala sambandet att ju mer jämställt ett samhälle är, desto större skillnader mellan könen i fråga av yrkesval (Schmitt, Voracek, Realo & Allik, 2008). Detta fenomen ser vi i genomsnitt hos män som genom sin större drivkraft att prestera är vanligare inom karriärsyrken och yrken med både makt och ansvar samt varför kvinnor är vanligare inom vård och omsorg.

Utöver personlighetsskillnader mellan könen så har även studier funnit intelligensskillnader där män har i genomsnitt 3-5 IQ-poäng högre än kvinnor (Lynn & Irwing, 2004; Jackson & Rushton, 2006). Det har även visat sig att män generellt får bättre resultat på visuella figurtest och matematiska test (Liu & Lynn, 2015) medan kvinnor får bättre resultat på verbala och skriftliga test (Nisbett et al., 2012). Mönstret avspeglas även på det svenska högskoleprovet som indirekt mäter intelligens vilket man ser som ett tecken på att samhället är orättvist och har gjort att man försöker förändra provet så att kvinnor skall få lika högt i genomsnitt som män på den matematiska delen (Svenska Dagbladet, 2016). Det är dock värt att notera att tidigare nämnda forskningsfynd inte har hittats i samtliga studier men pekar ändå mot att män är mer lämpade för att arbeta med idéer och tekniska yrken medan kvinnor är mer lämpade för sociala yrken. Sveriges Kommuner och Landsting tror dock att det är stereotypa könsnormer som är orsaken till att det är så få män inom vården, varför man lägger miljontals kronor på att göra män ”medvetna” (Dagens Juridik, 2017), vilket kanske inte är så förvånande då SKL redan stolt utropat att de tror att könen är sociala konstruktioner (Världen Idag, 2014).

Kvinnor är kurvigare än män.

Ett annat intressant fynd är att i flera studier upptäcktes en större variation i testresultaten hos män än hos kvinnor där betydligt fler män placerat sig bland de 2% högst presterande jämfört med kvinnor. Detta är förmodligen ett resultat av att den genomsnittliga intelligensen är olika fördelad hos de bägge könen med fler kvinnor kring genomsnittet (ca 100 IQ) medan fler män är såväl låg- som högintelligenta. Denna skillnad bidrar tillsammans med personlighetsskillnader som en stark förklaring till varför fler män hittas inom högstatusyrken (som ofta innebär komplexa uppgifter) och även bland kriminella (eftersom kriminalitet har ett starkt samband med låg intelligens).

Att män och kvinnor är olika således inget konstigt, något de flesta vet instinktivt men är en uppfattning som inte passar in i det vänsterliberala narrativet och får således inget utrymme i offentligheten. Värst av allt är dock de enorma mängder skattepengar som satsas för att likhetsnormen ska uppnås, att könsskillnaderna ska utraderas och könsrollerna vändas om. Att män och kvinnor har olika hjärnor är ingen hemlighet – se exempelvis Simon Baron-Cohen – The Essential Difference: Male and Female Brains and the Truth about Autism och Anne Campbell – A Mind of her own: The Evolutionary Psychology of Women – för att få en djupare förståelse för de bägge könens skillnader och hur dessa tar sig uttryck i olika beteenden. Det vänsterliberala narrativet har dock sedan 1960-talet då sociologin växte sig stor skapat en beröringsskräck för allt som kan beskrivas som den mänskliga naturen då det anses leda till biologisk determinism, idén om att vi är slavar under våra gener. Detta är givetvis ett tankefel. Därför är det på tiden att detta förändras, att vi förenar sunt förnuft med modern vetenskap och inser att skillnader mellan människor är naturligt.

Sammanfattningsvis är alltså patriarkatet en teori som feminister använder för att förklara naturliga skillnader mellan män och kvinnor och använda dessa som argument för ökad statlig kontroll och omfördelning av resurser. För att inte tala om att det är en ursäkt för att hata vita män av godtycklig anledning genom att man uppmanar kvinnor att konkurrera med männen på samma spelplan. I verkligheten, den vi andra lever i, är skillnader i exempelvis yrkesval och inkomst konsekvenser av helt naturliga biologiska skillnader mellan könen. Att männen sedan urminnes tider har varit familjeförsörjare medan kvinnorna stannat hemma och tagit hand om barnen är ingen slump, det är givetvis en helt naturlig uppdelning av arbete för att maximera chanserna till överlevnad där mäns respektive kvinnors styrkor kommit till bäst användning. Det är först sedan den allomfattande välfärdsstaten tog över mannens roll som de traditionella könsrollerna blivit ”stereotypa och förlegade”. Gissningsvis kommer vi närma oss dem igen när situationen kräver då ekonomiskt välstånd är det enda som möjliggjort den så kallade jämställdheten, något som är viktigt att fundera över i tider av historiskt låga räntor, bostadsbubbla och en växande etnisk underklass av bidragsberoende.

 

Källor:

Assarmo, B. (2014-01-30). SKL: Kön en social konstruktion. Världen Idag. Hämtad från: http://www.varldenidag.se/nyheter/skl-kon-en-social-konstruktion/cbbnfD!yB74Ds3j2UHRKcdOkdkdCw/.

Baron-Cohen, S. (2003). The Essential Difference: Male And Female Brains and the Truth About Autism. New York: Basic Books.

Campbell, A. 2002. A Mind of Her Own: The Evolutionary Psychology of Women. Oxford: Oxford University Press.

Drevinger, J. (2016-04-05). Män lyckas bättre än kvinnor på högskoleprovet. Svenska Dagbladet. Hämtad från: https://www.svd.se/man-lyckas-battre-pa-hogskoleprovet.

Jackson, D.N., & Rushton, J.P. (2006). Males have greater g: Sex differences in general mental ability from 100,000 17- to 18-year-olds on the Scholastic Assessment Test.

Lippa, R.A. (2010). Sex Differences in Personality Traits and Gender-Related Occupational Preferences across 53 Nations: Testing Evolutionary and Social-Environmental Theories.

Liu, J. & Lynn, R. (2015). Chinese sex differences in intelligence: Some new evidence.

Lynn, R. & Irwing, P. (2004). Sex differences on the progressive matrices: A meta-analysis.

Nisbett, R.E., Aronson, J., Blair,C., Dickens, W. et al. (2012). New Findings and Theoretical Developments.

Parks-Leduc, Feldman & Bardi (2014) – Personality Traits and Personal Values: A Meta-Analysis.

Schmitt, D.P., Voracek, M., Realo, A. & Allik, J. (2008). Why Can’t a Man Be More Like a Woman? Sex Differences in Big Five Personality Traits Across 55 Cultures.

Wetterqvist, A. (2017-02-13). Åtta miljoner för att få män till vård och skola – ska säkra tillgång på arbetskraft. Dagens Juridik. Hämtad från: http://www.dagensjuridik.se/2017/02/atta-miljoner-att-fa-man-till-vard-och-skola-ska-sakra-tillgang-pa-arbetskraft.

  • Parsifal

    Krossa likhetsnormen!

  • Gamle herr Sten

    En personlig reflektion (utan vetenskapligt underlag). Jag känner många män som är mycket engagerade i något intresse, t.ex. att samla något eller att vilja veta allt om en musikartist, idrottslag etc. Och då är det inget litet tidsfördriv, utan det är något som tar upp en stor del av ens tid och som gör att man blir expert på det. Jag är själv sådan och har flera sådana intressen som jag odlar. Men jag har mycket sällan träffat kvinnor som engagerar sig i ett intresse intill besatthet. Egentligen har jag bara träffat en sådan tjej för många år sedan. Hon samlade precis allt som Madonna gav ut och brukade boka semester efter hennes turnéprogram för att se fem till tio konserter efter varandra.

    Jag tänker att den här drivkraften går ihop med vad Kristoffer Hugin redovisar i artikeln och att kvinnor i genomsnitt helt enkelt har andra kvaliteter – framför allt sociala sådana. (Alltså andra kvaliteter, inte sämre kvaliteter.) Typ att en lördag vill kvinnan bjuda hem vänner, medan mannen gärna skulle sitta ensam med sin modelljärnväg, sina böcker om bysantinska ikoner eller fundera över vad Eagles ”Hotel California” EGENTLIGEN har för budskap.

    • Bra reflektion och jag kan inte annat än att instämma, jag är likadan själv. Gräver ner mig i olika intresseområden och tar reda på så mycket jag kan och använder eventuellt kunskaperna för att nå ut till andra (som med dessa artiklar). Jag känner inte hellre många kvinnor som ”brinner” för något på samma sätt men de har i stället andra förmågor och kvalitéer.