Perspektiv

Det stora folkutbytet

Alla vet att en massinvandring till Sverige pågår men få är villiga att diskutera vilka konsekvenser detta får utöver de ekonomiska. Alla människor är ju trots allt ”lika mycket värda” och därmed ersättningsbara. Att man ämnar ersätta Europas ursprungsbefolkningar med människor från tredje världen är ingen hemlighet, det diskuteras öppet av såväl FN (länk) som av ländernas respektive regeringar (länk). Den officiella orsaken sägs vara att vi har åldrande befolkningar och på så vis måste kompensera för en åldrande befolkning och lågt barnafödande genom att översvämma våra länder med outbildade och kulturellt avlägsna människor. Alla är ju lika mycket värda, eller hur?

[Denna artikel har uppdaterats med nytt stycke om kohortfertilitet]

“In the absence of migration, the size of the working-age population declines faster than the overall population. As a result of this faster rate of decline, the amount of migration needed to prevent a decline in the working-age population is larger than that for the overall population. In the four countries where fertility levels are close to the replacement level, the resultant population in 2050 would include 8 to 14 per cent post-1995 migrants and their descendants. In the other six countries and regions, the post-1995 migrants and their descendants would represent between 26 and 39 per cent of the 2050 population. While some of these numbers may appear to be high, they remain within the range of migration experienced in the recent past in some industrialized countries.”

FN har alltså utvärderat huruvida man kan ersätta de åldrande befolkningarna med invandring i syfte att rädda de industrialiserade ländernas ekonomier, i synnerhet med tanke på välfärden för äldre, och kom fram till att stora delar av befolkningen behöver bestå av invandrare. Dock var en slutsats att en sådan stor invandring som behövs för länder med lägre fertilitetstal än Sverige (t ex Italien) inte var möjligt, något som nu har ändrats med tanke på invasionen från arabvärlden och Afrika. Hur det har gått har vi redan fått facit på. Däremot är det en felaktig utgångspunkt att tro att man kan ersätta européer med människor från dessa världsdelar då alltför mycket skiljer dem från oss i fråga om mentalitet, intelligens och kultur.

Sverige blev tidigt under 2017 hela 10 miljoner invånare. Vad desto färre vet om är att i princip hela befolkningsökningen är till följd av invandring. Antalet etniska svenskar har varit i stort sett konstant under decennier och understiger 8 miljoner invånare. Enligt beräkningar nedan utgör etniska svenskar ca 7,36 miljoner invånare eller 73,6% av den totala populationen. Men detta kommer att minska snabbt framöver och snart göra svenskarna till minoritet i sitt eget land. Om inget drastiskt sker, vill säga.

Nedanstående beräkningar är baserade på data från Statistiska Centralbyrån. Notera att demografiska prognoser inte är exakta utan bygger mycket på antaganden och jämförelser av olika datakällor. Saker kan förändras såväl till det bättre som till det sämre under åren som kommer. Eftersom jag inte är statistiker lämnar jag även en brasklapp om att felaktigheter kan förekomma.

Fruktsamhetstal

För att en folkgrupp skall kunna bestå över tid krävs att varje kvinna i genomsnitt föder minst 2.1 barn under sin livstid. Att det inte är 2.0 beror på att det föds något fler män än kvinnor och innebär således att en del av dessa aldrig kommer reproducera sig, vilket måste kompenseras för. Det är evolutionens eget sätt att kompensera för att män faktiskt dör i högre utsträckning än kvinnor eftersom det är män som krigar (för att försvara kvinnor), tar risker etc. Enligt SCB har kvinnor i Sverige sedan 1970 endast fött 2.1 barn under åren 1990-1991, alla andra år ligger det allmänna fruktsamhetstalet mellan 1.6-2.01 barn i genomsnitt. Detta kallas även för ersättningstalet eftersom det innebär att befolkningen kan ersätta sig själv.

Dock märks inte detta ännu på grund av ett högt fruktsamhetstal före 60-talet vilket innebär att 40-talisterna fortfarande håller uppe fruktsamhetstalet och den etniskt svenska gruppens andel av befolkningen. Jämförelsevis låg fruktsamhetstalet på ca 2.5 barn per kvinna år 1965 vilket inte har uppnåtts under ett enda år sedan dess. Notera att detta sammanfaller med välfärdsstatens framväxt.

I praktiken innebär detta att om etniskt svenska kvinnor enligt SCB i genomsnitt föder 1.79 barn i stället för minst 2.1 barn, det s.k. ersättningstalet, så krymper befolkningen. Anta att 1 miljon etniska svenskar skaffar barn där antalet kvinnor är cirka hälften, dvs 500 000. Dessa får under sin livstid i snitt 1.79 barn, vilket i praktiken innebär 895 000 barn. Detta är således 105 000 personer färre än de personer som är föräldrar. Under deras livstid kommer alltså, allt annat lika, antalet etniska svenskar att krympa med 105 000 personer. En livstid i det här fallet är ca 80 år, nära medellivslängden för svenskar. Det är en mellanstor stad som alltså försvinner på 80 år, något som kan tyckas vara illa men ändå inte är en katastrof för populationen som helhet. Notera att ovanstående siffror endast är ett räkneexempel: baserat på 7,36 milj så kommer antalet etniska svenskar under en livstid att minska med knappt 750 000 personer.

Källa: Statistiska Centralbyrån – Sveriges framtida befolkning 2016–2060.

Vad som däremot gör saken värre är hur andra grupper växer i relation till den svenska gruppen. TFR som synes i bilden står för Total Fertility Rate och innebär summerade fruktsamhetstal, dvs antal födda barn per kvinna. Som synes är den mest fertila gruppen kvinnor från länder med lågt HDI (Human Development Index) som föder hela 3,21 barn i genomsnitt. Lågt HDI är lika med fattiga länder, högt HDI är rika länder. Kom ihåg siffran 2.1 som är minimum för att gruppens storlek skall bestå över tid, det sk ersättningstalet. Enligt tabellen så är fertiliteten högre ju fattigare ursprungsland, något som korrelerar med genomsnittlig intelligens samt olika reproduktionsstrategier (r/K-strategier). Vad detta innebär i praktiken är att ju större gruppen från låg-HDI länder blir, desto lägre bör den genomsnittliga intelligensen för hela Sveriges befolkning bli, en ekvation som inte går ihop i en välfärdsstat med tanke på intelligensens starka samband med utbildning och produktivitet. Detta ser vi redan konsekvenserna av för utomeuropeiska invandrares sämre skolresultat, högre bidragsberoende, lägre löner och högre kriminalitet jämfört med svenskar och europeiskättade invandrare.

Studien Immigrant fertility in Sweden – A cohort perspective (Tollebrant & Persson, 2014) visade att utrikes födda kvinnor hade ett totalt fruktsamhetstal på 2.1 mellan åren 2000-2011 jämfört med 1.73 för svenskfödda kvinnor. Vad som är desto mer oroväckande är att utomeuropeiska kvinnor från fattiga länder i genomsnitt har ett fruktsamhetstal på hela 4, vilket sjunker till 3.33 efter 7 år i Sverige. Detta är dock mycket högt och rör sig troligen om muslimska länder som ingår bland låg-HDI länderna. Enligt rapporten Childbearing patterns of foreign-born women in Sweden (Anderson, 2001) föder utlandsfödda kvinnor sitt första barn ofta kort efter invandringen till Sverige, likt även sitt tredje eller fjärde barn. Värt att notera är följande stycke:

“Utlandsfödda kvinnor som bott i landet minst fem år eller som invandrat innan de fyllt 15 har däremot sällan högre benägenhet än svenskfödda kvinnor att få barn. Undantag är kvinnor från ett antal muslimska länder som har högre fruktsamhet.”

Kvinnor från olika muslimska länder fortsätter alltså att föda barn i högre utsträckning än andra grupper, även efter att ha bott länge i landet medan dem med nordiskt ursprung minskar sitt barnafödande. Är det något Sverige haft under 2010-talet så är det hög invandring från främst muslimska länder. Med andra ord: grupper från utomeuropeiska och fattiga länder skaffar i snitt flest barn och innebär att deras andel av befolkningen ökar snabbare än övriga grupper. Ett fertilitetstal på 3.21 innebär en ökning på 60%.

Jag lyckades inte hitta någon information om dessa siffror gäller för kvinnornas tid i Sverige eller även före de invandrade hit, då exempelvis somaliska kvinnor i genomsnitt föder 6.5 barn i sitt hemland. Dock brukar barnafödandet minska dramatiskt efter invandring till Sverige, men varierar alltså stort beroende på ursprungsland. Länderna med låg HDI är förknippade med låg utbildningsnivå, låg IQ och låg ekonomisk produktivitet. Dessa är alltså Sveriges “pensionsräddare”.

Kohortfertilitet – Det vita pillret

Total fertilitet (TFR) som nämnt ovan är ett något trubbigt mått på antal födda barn då det är ett genomsnittligt estimat för en kvinnas normalt fertila livsår och tar således inte hänsyn till verkligt antal födda barn. För en noggrannare analys kan man därför studera olika födelsekohorters fertilitet, det vill säga det verkliga genomsnittliga antalet barn för kvinnor födda under t ex 1950-talet, 60-talet, 70-talet etc. Man får då en större noggrannhet och lite annorlunda fertilitetssiffror än vad TFR visar, lyckligtvis. Studien Immigrant fertility in Sweden – a cohort perspective från Tollebrant och Persson (2014) visar här att fertiliteten för svenska kvinnor är bättre än vad som framkommer i tabellen ovan – även om den fortfarande är för låg för att upprätthålla den svenska folkgruppens antal. Enligt deras studie var fertilitetstalet för svenska kvinnor födda på 1970-talet 1.92 barn i genomsnitt, vilket är bättre än TFR på 1.79. Även om skillnaden inte låter stor så innebär det att den svenska folkgruppen krymper betydligt långsammare än befarat. Kvinnor födda under 1980-talet befinner sig fortfarande i sina fertila år och därför kan man ännu inte beräkna genomsnittligt antal födda barn för deras kohort.

Däremot visar Tollebrant och Persson (2014) att de grupper som har högst fertilitet är från låg-HDI länder, likt vad som framkommer i tabellen ovan.

Hur detta tar sig uttryck i hos yngre generationer ser vi nedan.

Nyfödda efter bakgrund 2002-2016. Källa: Statistiska Centralbyrån.

Staplarna representerar andelar av alla nyfödda i Sverige och siffrorna är verkliga födelsetal. Som synes står alltså de nyfödda med två utrikesfödda föräldrar redan för drygt 20% av alla nyfödda och de med en utrikesfödd förälder för 15,6%, och de med två svenska föräldrar för knappt 64%. Notera att i den sista kategorin ingår även invandrare som är födda i Sverige, varför man inte kan tolka den rakt av som “etniskt svenska”. Trenden som syns i bilden är att samtliga gruppers barnafödande ökar, men inrikes födda av två utrikes födda föräldrar ökar absolut snabbast vilket inte är så konstigt med tanke på hur stor Sveriges invandring varit under senaste åren från länder där fertilitetstalen är högre än övriga gruppers. Räknar man ökningen i procent så framkommer en ganska chockerande trend för förändringen mellan 2002-2016:

  • Inrikes födda av två utländska föräldrar: +224%
  • Inrikes födda av en utländsk förälder: +56%
  • Inrikes födda av två svenska föräldrar: +3,6%

Som synes så ökar de två översta kategorierna enormt jämfört med den sista där svenskar ingår (samt även svenskfödda invandrare). Lyckligtvis är den helsvenska gruppen fortfarande tveklöst störst i absoluta tal.

Barn och unga 0-21 år efter härkomst. Källa: Statistiska Centralbyrån.

Här kan vi se att andelen inrikes födda från 0-21 år med två inrikes födda föräldrar (lila stapel) har minskat från 75% till 67% på bara 13 år, medan utrikes född och inrikes född av två utrikes födda föräldrar ökat kraftigt. Om bara 15-20 år kommer alltså hälften av alla nyfödda barn i Sverige vara födda av icke-svenska föräldrar om utvecklingen fortsätter i samma takt. Och som vi alla vet, de unga är Sveriges framtid…oavsett vilken framtid det är.

Enligt SCBs årssammanställning hade 2,3 milj personer i Sverige utländsk bakgrund, vilket enligt deras definition inkluderar utrikes födda och inrikes födda med en två utrikes födda föräldrar. Med andra ord tillkommer även inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder, en grupp som räknas som ”svenskt ursprung”. Denna ändring gjordes år 2004, troligen för att snygga till statistiken för att få andelen med utländsk bakgrund att se lägre ut.

Av Sveriges numera 10 miljoner invånare är alltså 7,7 milj etniska svenskar utifrån SCBs definition. Men – dessa siffror inkluderar som sagt dem som har en utrikes född förälder, något det också finns data på. Vid 31 december 2016 hade inte mindre än knappt 740 000 en utrikes född förälder. Lyckligtvis kommer denna förälder huvudsakligen från Norden eller Nordeuropa eller i övrigt vita eller västerländska länder. Totalt 556 000 barn tillhör denna kategori, vilket innebär att 184 000 barn har 50% utomeuropeisk bakgrund. Antalet vita medborgare krymper således till ca 7,5 miljoner eller 75% av befolkningen. Skall man beräkna antalet etniska svenskar, dvs människor från den svenska biologiska folkstammen så tillkommer ytterligare invandring under mitten av 1900-talet då arbetskraftsinvandringen var hög, men är inget jag kommer göra i denna artikeln. De ingår dock i bilden i början av artikeln.

I bilden nedan visas ålderskohorter för etniska svenskar. Som synes har framförallt den äldre gruppen på 65+ ökat dramatiskt och utgjorde 2015 nästan 1,7 miljoner svenskar, medan 0-14 år endast utgör ca 1,34 milj i jämförelse. Detta innebär i praktiken att vi, som politikerna har insett, har en åldrande befolkning vars livslängd skapar en stor belastning på välfärdssystemen som ursprungligen var ursäkten för massinvandring från låg-HDI länder.. Frågan är bara varför man valt att ersätta svenska folket med invandrare från tredje världen i stället för att uppmuntra svenskarna att skaffa fler barn? Hmmm…

Svenska ålderskohorter. Källa: Statistiska Centralbyrån.

Utvandring och återvandring

Även antalet etniska svenskar som utvandrar och återvandrar påverkar demografin liksom återvändande invandrare. En beräkning av dessa siffror från 1970-2013 visade att etniska svenskar under denna period minskat med ytterligare 127 000 personer som utvandrat och stannat kvar i sitt nya hemland när hänsyn tagit till återvändande. Med detta i beräkningen minskar således den etniskt svenska gruppen till ca 7,37 milj personer.

Populationsmoment

En befolkning kan ha minskande fertilitetstal under lång tid utan att befolkningen krymper, vilket kallas populationsmoment. Anledningen till detta är att det sker en fördröjning innan födda barn själva uppnår fertil ålder och reproducerar sig, i synnerhet under senaste decennierna när medelåldern för förstföderskor har ökat till strax över 30 år. Detta gör att de äldre generationerna som hade höga totala fertilitetstal (TFR) har hållt uppe den etniskt svenska gruppen under lång tid, vilket dock kommer att förändras under kommande 15-20 år när gruppen 55-65+ dör av naturliga orsaker. Samtidigt gäller nedanstående bild åt andra hållet: även om svenskarna ökar sitt barnafödande dramatiskt så sker en fördröjning innan detta märks demografiskt på grund av den tid det tar innan nyfödda själva reproducerar sig.

Det är alltså när ålderskohorterna 55-65+ börjar försvinna som vi kommer få se en minskning av den etniska folkgruppen i kombination med att ickesvenska grupper ökar i antal och som andel av befolkningen, dels genom ökat barnafödande men framförallt genom invandring. De senaste åren har ca 90 000 personer dött årligen, vilka rimligtvis kan antas till en absolut majoritet bestå av etniska svenskar eftersom de utgör en så pass stor andel av den äldre delen av befolkningen. Samtidigt föds ca 115 000 barn varav ca 65% är förmodat etniskt svenska, vilket innebär ett underskott på ca 15 000 personer årligen när hänsyn tagits till nyfödda med utrikes bakgrund.

Lägg därtill att i genomsnitt ca 3000 etniska svenskar per år utvandrar för att inte återvända, en enorm anhöriginvandring till dagens utomeuropeiska invandrare, blandbarn med endast en svensk förälder samt alla illegala invandrare som inte återvänder och man inser snabbt att den etniskt svenska folkgruppen kommer snabbt minska i förhållande till befolkningens storlek. Samma sak gäller åt andra hållet: även om svenskarna ökar sitt barnafödande radikalt så kommer det dröja innan vi ökar i antal eftersom det dröjer åtminstone 20-30 år innan dagens nyfödda når reproduktiv ålder. Svenskarna som grupp kommer alltså att minska snabbt som andel av den svenska befolkningen när de äldre, som fött flest barn, dör av hög ålder i kombination med en fortsatt hög invandring.

Sammanfattning

Går man efter FNs rapport Replacement Migration så utgår man ifrån “alla människors lika värde”, eller rättare sagt, att människan föds som ett oskrivet blad. Detta i sig leder till att man ogenerat ser invandring som ett sätt att ersätta befolkningarna i europeiska länder för att upprätthålla ekonomin. Dvs, ekonomi går före ländernas etniska sammansättning, en föreställning att kultur, social tillit och produktivitet är helt oberoende av människor, en helt felaktig syn på den mänskliga naturen. Sverige, den svenska kulturen och vår unika sociala tillit härstammar från etniska svenskar. Ersätter man det svenska folket får man samma sak som man ersätter dem med: tredje världen, något få kunnat undvika med tanke på den ökande kriminaliteten och ny brottslighet av grövre art än vad som tidigare varit vanligt i vårt samhälle, något som ofta skylls på fattigdom och liknande bortförklaringar. Det vita pillret är dock att vita människor inte ser ut att riskera att försvinna inom närtid. Ser man däremot till den etniskt svenska gruppen (som i sig är genetiskt lik såväl tyskar som britter) så är den betydligt mindre än vita människor i allmänhet i Sverige. Svenska folket, enligt kohortfertiliteten, minskar dock långsamt över tid men ligger inte långt under ersättningstalet på 2.1 barn per kvinna.

Det finns dock även ett svart piller: tittar man på trenderna i antalet nyfödda så syns tydligt att andelen etniska svenskar minskar snabbt medan nyfödda av utrikesfödda föräldrar ökar radikalt. Att befolkningen idag växer i hög takt innebär alltså att svenskarna blir ersatta av kulturellt och rasligt främmande folk, främst genom invandring. I praktiken innebär det att även om vi kommer finnas kvar så kommer vi inte länge till vara en majoritet i vårt eget land. En intressant aspekt är dessutom att detta hade kunnat kompenseras med minskat antal aborter eller genom att politikerna försökt uppmuntra svenskarna till att skaffa fler barn i stället för att massimportera lågproduktiva människor från andra delar av världen.

Vad som dessutom händer när man blandar radikalt olika kulturer inom samma territorium vet vi redan: det leder till konflikter. Såväl demografin som mångkulturens konsekvenser är frågor som MÅSTE börja diskuteras eftersom det kommer förändra Sveriges befolkning för all framtid om vi inte agerar omgående. Det bästa vi kan göra är att börja producera fler barn, men vi måste även stoppa invandringen och skicka tillbaka dem som kommit hit. Om inte annat säger det sig självt att vi kommer få se stora interna konflikter när allt fler folkgrupper ska konkurrera om resurser inom samma geografiska område, som en minskande andel bidrar till men en ökande andel lever av.

Sveriges framtid och dess folk står på spel. Det är aldrig roligt att vara en minoritet, i synnerhet inte där människor med betydligt lägre empati och altruism för utomgruppsmedlemmar får inflytande över dig. Vill du att dina barn och barnbarn ska vara stolta över att du gjorde en insats för Sverige eller att du aldrig blev kallad rasist? Det är dags att bestämma sig för vilket sorts samhälle du önskar åt dina efterlevande.

Källor:

Andersson, G. & Persson, L. (2014:7). Childbearing among the Descendants of Immigrants in Sweden. Stockholms Universitet: Sociologiska Institutionen. Hämtad från: http://www.suda.su.se/polopoly_fs/1.290333.1467894911!/menu/standard/file/SRRD_2014_17.pdf

Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 – 2016. Statistiska Centralbyrån. Hämtad från: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299

Barnafödande efter tid i Sverige. Statistiska Centralbyrån. Hämtad från: http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/betydelsen-av-tid-i-sverige-for-fruktsamheten/barnafodande-efter-tid-i-sverige/

Efterkrigstidens invandring och utvandring (2004:5). Statistiska Centralbyrån. Hämtad från: https://www.scb.se/statistik/_publikationer/be0701_1950i02_br_be51st0405.pdf

Ekbrant, J. (2015). Arbetsförmedlingen: Sverige behöver 100 000 invandrare per år. Dagens Arena. Hämtad från: https://unvis.it/dagensarena.se/innehall/arbetsformedlingen-sverige-behover-100-000-invandrare-per-ar

Från massutvandring till rekordinvandring. Statistiska Centralbyrån. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/

Tollebrant, J. & Persson, L. (2014). Immigrant fertility in Sweden – a cohort perspective. Statistics Sweden. Hämtad från: http://epc2014.princeton.edu/papers/140875.

Replacement Migration:Is It a Solution to Declining and Ageing Populations? United Nations. Hämtad från: http://www.un.org/esa/population/publications/migration/migration.htm

Sverigeföddas återinvandring efter bakgrund (2014:1). Statistiska Centralbyrån. Hämtad från: https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/BE0401_2014A01_BR_BE52BR1401.pdf

Sveriges framtida befolkning 2016–2060 (BE 18 SM 1601). Statistiska Centralbyrån. Hämtad från: https://www.scb.se/Statistik/BE/BE0401/2016I60/BE0401_2016I60_SM_BE18SM1601.pdf

Utrikes föddas barnafödande (2014:4). Statistiska Centralbyrån. Hämtad från: https://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/BE0701_2014A01_BR_BE51BR1404.pdf

Vart femte barn har utländsk bakgrund. Statistiska Centralbyrån. Hämtad från: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Vart-femte-barn-har-utlandsk-bakgrund/

Återutvandring efter tid i Sverige (2011:1). Statistiska Centralbyrån. Hämtad från: https://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0401_2011I60_BR_BE52BR1101.pdf

  • Intressant artikel. Välbeforskad och välskriven. En sak som dock kan vara värt att lyfta fram är att den kohorta fruktsamheten för inrikes födda kvinnor i Sverige ligger ganska jämt runt 2,0 barn, vilket syns på sida 6 i ”Immigrant fertility in Sweden – A cohort perspective”. Det räcker ju såklart inte, och vår andel minskar jag naturligtvis givet den höga invandringen och tredjevärldenmänniskornas höga fertilitet – men att vi är en döende befolkning är dock att måla fan på väggen. Och angående välfärdsstaten, så hade de europeiska med sämst utbyggt välfärd och minst förmåner för barnfamiljer, också den lägsta kohorta fruktsamheten: http://www.cairn-int.info/loadimg.php?FILE=E_POPU/E_POPU_204/E_POPU_204_0691/POPE_idPAS_D_ISBN_pu2002-04d_sa04_art04_img023.jpg

    • Kristoffer Hugin

      Tack för en bra och genomtänkt kommentar, kohortfertiliteten är något jag borde ha grävt ner mig mer i då måttet verkar vara mer exakt än TFR. Ja, det vita pillret är som sagt att vi som folkgrupp inte löper risk att dö ut inom detta århundradet givet dagens fertilitetstal, vilket är glädjande, även om fertiliteten på 1.92 för 70-talister enligt Tollebrant & Persson innebär en minskning på 40 000 personer. Det visar dock om något att den största faran vi står inför är den snabba minskningen av svenskarnas totala andel av befolkningen, och styrker att ett stopp av invandringen skulle sakta ner utvecklingen betydligt. Som det ser ut nu är det kvinnor från låg-HDI länder som skaffar flest barn vilken inte bådar gott inför framtiden.

    • Tack för en bra och genomtänkt kommentar, kohortfertiliteten är något
      jag borde ha grävt ner mig mer i då måttet verkar vara mer exakt än TFR.
      Ja, det vita pillret är som sagt att vi som folkgrupp inte löper risk
      att dö ut inom detta århundradet givet dagens fertilitetstal, vilket är
      glädjande, även om fertiliteten på 1.92 för 70-talister enligt
      Tollebrant & Persson innebär en minskning på 40 000 personer. Det
      visar dock om något att den största faran vi står inför är den snabba
      minskningen av svenskarnas totala andel av befolkningen, och styrker att
      ett stopp av invandringen skulle sakta ner utvecklingen betydligt. Som
      det ser ut nu är det kvinnor från låg-HDI länder som skaffar flest barn
      vilken inte bådar gott inför framtiden.

  • Sven™