Vetenskap

Slutreplik till en etnomasochistisk sosseblogg angående ras och svenskarna

Intelligensskillnader världen över.

Intelligensskillnader världen över.

Artikeln i fråga som kritiseras är Svenskarna är en distinkt genetisk folkgrupp, en artikel som kränkte en mängd rättvisekrigare och omnämns i ett av Ledarsidans blogginlägg. Föredömligt använder de sig av egna källor och har granskat dem jag refererat till vilket de ska ha en eloge för trots det hemska sosseriet. Tyvärr faller deras argumentation på ett antal feltolkningar varav vissa har en tydlig ideologisk vinkel. Inledningsvis börjar de med att bygga en halmdocka som de sedan försöker argumentera emot:

”Eftersom det är skillnader man söker, innebär det att metoderna alltså är partiska, det vill säga att de genetiska klustren ignorerar 99.9% data och koncentrerar sig på resterande 0.1%.

Med sådant underlag kan man inte skilja ut distinkta populationer. Tvärtom.

Det finns ingen data som tyder på att man kan göra tydliga gränsdragningar mellan grupper, eller befolkningar, där genetiska ”avbrott” markerar när en population ”tar vid” eller ”upphör”.

Att metoderna skulle vara ”partiska” framgår inte riktigt vad som åsyftas. Att man definierat ett urval baserat på skillnader mellan grupper? De påstår även att jag skrivit att det finns exakta gränsdragningar mellan olika populationer. Jag citerar mig själv:

”Detta innebär inte att en ras eller en subgrupp är helt olik en annan – alla människor bär på i princip samma gener.”

”Skillnaderna mellan de undersökta grupperna var liten men statistiskt signifikant, vilket innebär att alla grupperna är närbesläktade men distinkta.”

”Man har även undersökt Sveriges populationsstruktur i studien Swedish Population Substructure Revealed by Genome-Wide Single Nucleotide Polymorphism Data (Salmela, Lappalainen, Liu, Sistonen, Andersen et al., 2011). Studien visade att det finns små skillnader mellan Norrland, Svealand och Götaland, men att götar är närbesläktade med nordtyskar samt att svear och norrlänningar är närbesläktade med finska österbottningar.”

Halmdocka

Således intellektuell ohederlighet, inte helt olikt sossars beteende i övrigt. Ytterligare ett fel de gör är att de helt godtyckligt ställer upp premisserna att något måste vara exakt och tydligt avgränsat för att överhuvudtaget vara möjligt att kategorisera, ett logiskt felslut som kallas continuum fallacy. Wikipedia beskriver felslutet som följande (min fetstil):

”The fallacy causes one to erroneously reject a vague claim simply because it is not as precise as one would like it to be. Vagueness alone does not necessarily imply invalidity.

The fallacy is the argument that two states or conditions cannot be considered distinct (or do not exist at all) because between them there exists a continuum of states.

There are clearly reasonable and clearly unreasonable cases in which objects either belong or do not belong to a particular group of objects based on their properties. We are able to take them case by case and designate them as such even in the case of properties which may be vaguely defined. The existence of hard or controversial cases does not preclude our ability to designate members of particular kinds of groups.

Ergo: att ras eller genetiska kluster inte har exakt definierade gränser motsäger inte konceptens giltighet. Använder man Ledarsidan.nu:s så kallade logik så är exempelvis begreppen natt och dag, man och kvinna, stad och landsbygd, helt ogiltiga kategorier då dessa inte har tydligt definierade gränser. Samtidigt existerar dessa som begrepp i vardagen för oss människor för att de fyller en funktion utan att någon ställer krav på deras definition, vilket annars skulle göra den mänskliga tillvaron otroligt begränsad och svårhanterlig. Det ligger helt enkelt inte i vår natur att kräva exakta gränsdragningar för att kunna förhålla oss till olika kategoriska grupper, samtidigt som den mänskliga hjärnan automatiskt sorterar in vår verklighet i kategorier för att vi överhuvudtaget ska kunna förhålla oss till den. Föreställ er att en vanlig sten har 100 olika definitioner baserat på olika form, färg, storlek och komposition – det säger sig själv att det blir absurt.

Genetisk distans mellan europeiska folkgrupper i Europa.

Att svenskarna som distinkt folkgrupp (eller vilken annan folkgrupp som helst) måste ha exakta gränser mot alla andra grupper för att överhuvudtaget kunna identifieras är således inget giltigt argument. Om så vore fallet så vore all forskning inom populationsgenetik på såväl moderna som historiska populationer helt meningslösa och förvandla mänskligheten till en enda stor grå massa, vilket antagligen är vad våra kritiker vill. Själva rasbegreppet har dessutom ingen strikt definition när det gäller människor – även om genetiken inte kan peka på fem exakta kontinentala grupper och därmed inte tjänar som taxonomisk klassificering inom området, så är begreppet användbart för människor eftersom vi utan vetenskaplig kunskap kan gruppera människor utifrån deras inbördes gemensamma attribut och deras skillnader gentemot andra grupper. Mersa och Abebe (2015) problematiserar användningen av de olika begreppen ras, etnicitet och härkomst och konstaterar att de lämpar sig olika väl beroende på definition och användningsområden. Deras synpunkt är att rasbegreppet bäst lämpar sig för att beskriva en persons yttre attribut, även om kognitiva skillnader visat sig variera mellan raser. Mer om detta längre ner.

Ska man dessutom betrakta rasbegreppet ur ett vardagligt perspektiv, vilket faktiskt är väldigt vanligt då rastillhörigheten är en viktig del av många människors grupptillhörighet och identitet (framförallt i ett land som USA), så kan man genom att bara använda ögonen se fenotypiska skillnader mellan indianer i Nord- och Sydamerika, européer, afrikaner, asiater samt aboriginer. Kort sagt: fem olika raser som skiljer sig åt som grupper i fråga om utseende, fysik, intelligens och kultur. Av någon anledning brukar rättvisekrigare inte ha några problem med att erkänna andra folks unika särprägel men samtidigt förneka det svenska folket eller vita människors dito. Konstigt det där, man skulle nästan kunna tro att det beror på… kulturmarxistisk indoktrinering. Studier har dessutom visat på en samstämmighet nära 100% mellan människors självrapporterade rastillhörighet och analyser av deras genetiska ursprung (Tang, Quertermous, Rodriguez, Kardia, Zhu et al. ,2005).

Sosseskribenten skall dock ha beröm för en sak som jag inte var medveten om vid tillfället då min åsyftade artikel skrevs, att metodiken i (((Rosenberg))) et al. (2002) drogs med tveksamma designval som kritiseras i Bolnick (2008). Dock nämner de inte att Rosenbergs studie är 15 år gammal och nyare populationsgenetiska studier inte längre använder sig av den osäkra programvara där användaren själv fördefinierar antalet populationer som man vill att programmet skall tilldela medverkandes DNA-data. Numera låter man analysprogrammen själv skapa lämpligt antal genetiska kluster utifrån den data man har, en sk. klusteranalys, och kör dessutom analysen flertalet gånger för att säkerställa att resultatet replikeras. Men återigen – bara för att inga exakta gränsdragningar existerar så motsäger det inte kategoriseringar.

Men deras misstag slutar dock inte där. Jag citerar från deras blogg:

” Jag vet inte vad han menar med det eller vilka bevis han vill stödja det på, men det låter som att han missvisande skriver om de fynd som (((Rosenberg))) et al (2002) och Jun Z. Li, et al (2008) gjorde när de undersökte ~650 000 SNP och ~400 mikrosatelliter och man kunde sluta sig till att majoriteten av de genetiska variationerna (uppemot 95%) skedde på intrakontinental nivå och mellan individer.

På förenklad svenska: vi delar mer genetisk information med människor från andra kontintenter än vi gör med människor inom vår egen s k grupp.

Denna information gör att slutsatsen som Hugin drar rörande den diskreta svensken problematiseras. Vad Hugin senare menar med ”subgrupper” förklarar han för övrigt inte.”

Jag utgår ifrån att de med Jun Z Li et al. (2008) refererar till Worldwide Human Relationships Inferred from Genome-Wide Patterns of Variation, vilket jag inte förstår varför då jag inte använt denna studien överhuvudtaget i artikeln om det svenska folket. Subgrupper innebär här grupper som existerar inom ett större genetiskt kluster: exempelvis svear, götar och norrlänningar vilket framkommer i artikeln de bemödat sig att skriva en replik på. Även de europeiska folken kan betraktas som subgrupper, se exempelvis Heath, Gut, Brennan, McKay, Bencko et al. (2008) och Novembre, Johnson, Bryc, Kutalik, Boyko et al. (2008).

Släktskap mellan olika landskap i Sverige.

Genetisk distans mellan olika landskap i Sverige.

Felen man begår här är flera: den procentuella andelen av skillnaden mellan populationer, även mellan kontinenter, är inget argument mot att folkgrupper inte skulle vara unika eller existera. I kontrast mot vad Ledarsidan tidigare påstod, att man kräver tydliga gränsdragningar för att kunna kategorisera grupper enligt argumentationsfelet continuum fallacy, så anger man här plötsligt en gränsdragning (95% gemensamma genetiska markörer på intrakontinell nivå och mellan individer), vilket i så fall skulle innebära att de övriga fem procenten i den genetiska variationen är vad som skiljer grupper åt. Deras slutsats tycks vara att vi delar mer genetisk information med andra människor världen över än med oss själva, således existerar inget svenskt folk. Det kan även nämnas att bananflugan delar 60% av sina gener med människan… (National Human Genome Research Institute, 2002).

Men i verkligheten räcker de små skillnader i arvsmassan som skiljer sig mellan grupper för att med relativt hög noggrannhet kunna knyta enskilda individer till geografiska områden, något som endast kan göras då de skillnader som existerar är mellan grupper. Detta har betydelse för exempelvis forskning om historiskt ursprung (Drineas, Lewis och Paschou, 2010; Phillips, 2015) och medicinsk forskning och behandling (Woodley, 2010). Analysmetoder för populationsgenetisk forskning pågår i en rasande takt och mycket pekar på DNA-analyser inom en nära framtid kommer kunna koppla genetiska markörer till geografiska platser med hög noggrannhet genom att man simultant använder sig av ett flertal olika markörtyper i arvsmassan, se en utvärdering av Silvia, Shugarts och Smith (2017) samt Nievergelt, Maihofer, Shekhtman, Libiger, Wang, Kidd och Kidd (2013).

Lewontin’s fallacy

Detta är sig intressant då man uppenbarligen har fallit för Lewontin’s fallacy (Edwards, 2003), en felaktig slutsats som drogs av genetikern (((Richard Lewontin))) redan 1972 då han kom fram till att ”endast” 15% genetisk information skiljer mellan populationer eller etniska grupper, vilket användes som argument med politiska undertoner mot rasers existens. Detta är i grunden ett resultatet av statistisk feltolkning snarare än att man tolkat den underliggande genetiken fel. Lewontin skrev följande angående sitt påstående:

”It is clear that our perception of relatively large differences between human races and subgroups, as compared to the variation within these groups, is indeed a biased perception and that, based on randomly chosen genetic differences, human races and populations are remarkably similar to each other, with the largest part by far of human variation being accounted for by the differences between individuals. Human racial classification is of no social value and is positively destructive of social and human relations. Since such racial classification is now seen to be of virtually no genetic or taxonomic significance either, no justification can be offered for its continuance’’

Det är tydligt hur Lewontins argument är tydligt laddat med subjektiva värderingar av politisk art som borde hålla sig långt borta från vetenskapsvärlden. Felslutet Lewontin gjorde var att han utgick ifrån en gens enskilda placering i DNA-kedjan, även kallad locus. Edwards (2003) anger här att generna på en enskild locus inte säger särskilt mycket om populationen som dess bärare tillhör, helt enkelt för att reliabiliteten i analysen är alldeles för låg. Ju fler genetiska markörer som används i analysen, desto högre blir reliabiliteten och tydligare skillnader framträder. Forensiker kan exempelvis avgöra vilken ras en del av ett människoskelett tillhör genom att analysera DNA eller titta på rasspecifika egenskaper såsom för exempelvis skallen och dess storlek och form, vilket naturligtvis är av intresse när man ska identifiera ett potentiellt mordoffer. Oavsett om man anser att raser existerar eller inte så blir det löjeväckande att försöka hitta en försvunnen person om man ignorerar dennes rastillhörighet när informationen går att utläsa, något som kan ge en del mentala kullerbyttor hos forensiker som inte vill använda rasbegreppet trots att deras egen forskning stödjer det. Se exempelvis Cox, Tayles och Buckley (2006) som i en artikel nervöst skriver om hur man både hjälpt maorier på Nya Zealand identifiera kvarlevor av deras gruppmedlemmar på raslig grund, samtidigt som man inte vill erkänna att ras existerar.

Lewontin's fallacy

Illustrationen visar hur två populationer inte går att skilja när man mäter endast en variabel, men hur de tydligt skiljer sig åt när två variabler används, den s.k. Lewontin’s fallacy.

Används få genetiska markörer för att jämföra närbesläktade grupper såsom norrmän och svenskar kommer således en stor överlappning mellan grupperna att ske, kanske till den grad att inga skillnader framträder. Används däremot en stor mängd genetiska markörer såsom i studien Genome-Wide Analysis of Single Nucleotide Polymorphisms Uncovers Population Structure in Northern Europe (Salmela, Lappalainen, Fransson, Andersen, Dahlman-Wright et al., 2008) som min ursprungliga artikel bygger på, så kan man erhålla en mycket detaljerad bild av en populations struktur och släktskap till närliggande populationer. Studien ovan använde sig av 250 000 genetiska markörer (SNP) vilket är oerhört många fler än vad Lewontin byggde sin argumentation på under hans tid.

Skillnader i egenskaper mellan grupper

Dock är den procentuella andelen gemensamma genetiska markörer inte vad som är intressant när man jämför gruppers olika egenskaper. Enskilda gener och deras alleler kan avgöra betydande utseendemässiga skillnader såsom hudfärg och ögonfärg, men även biologiska och sociokulturella skillnader såsom laktostolerans, kulturell kollektivism (Way och (((Lieberman))), 2010; Luo och Han, 2014; Kitayama et al., 2014), moral (Mrazek et al., 2013), självuttryck (LeClair, Janusonis och Kim, 2014; Kim, Sherman, Mohaverian et al., 2011), långsiktig tidspreferens (Minkov och Bond, 2015) och trivsel med livet (Inglehart et al., 2014; Kashima, Kent och Kashima, 2015).

Exempelvis genen OXT-R reglerar nivån av oxytocin och tar sig uttryck genom prosociala uttryck som altruism och empati (Wu, Li och Su, 2012; Tost, Kolachana, Hakimi, Lemaitre, Verchinski et al., 2010; ), och nivå av moderlig omsorg för barn hos kvinnor (Micali, Crous-Bou, Treasure och Lawson, 2016; Mehta, Eapen, Kohlhoff, Mendoza, Diaz, Barnett et al., 2016) och MAO-A (den sk. krigargenen) har samband med våldsbeteende och antisociala beteenden (Hook, 2009; Ficks och Waldman, 2014; Beaver, Wright, Boutwell, Barnes, DeLisi och Vaughn, 2012). Bägge dessa gener och deras alleler (genkopior) varierar mellan raser likt många, många andra gentyper. Se exempelvis Wu och Zhang (2011), Minkov och Harris Bond (2015), Witherspoon, Wooding, Rogers, Machani, Watkins, et al. (2007) samt boken Race, Evolution, and Behavior – A Life History Perspective av John Phillippe Rushton (2000).

IQ-skillnader mellan vita och svarta

IQ-skillnader mellan vita och svarta i USA.

Mer komplexa egenskaper såsom intelligens består dock av en mängd enskilda gener som interagerar med varandra och än så länge inte undersökts till fullo. I dagsläget har man identifierat 50-talet enskilda gener kopplade till intelligens (Sniekers, Stringer, Watanabe, Jansen, Coleman, et al., 2017), men det verkliga antalet är troligen betydligt högre. Vad som däremot går att mäta sedan lång tid tillbaka är genomsnittliga skillnader i intelligens mellan grupper och vars resultat replikerats i otalet studier och inte kan ifrågasättas på annat än ideologisk grund. Vi vet därför med säkerhet att det folkslag med högst genomsnittlig intelligens är Ashkenazijudar, följt av östasiater, européer, araber, afroamerikaner och latinamerikaner, subsahariska afrikaner och sist aboriginer samt vissa afrikanska stamfolk (Lynn, 2006). Dessa skillnader har även undersökts på nationell och etnisk nivå med återkommande mönster, och specifika kognitiva egenskaper såsom verbal, logisk och spatiell förmåga har visat sig variera mellan olika grupper. Det råder dock inga tvivel om att givet den snabba tekniska utvecklingen inom genetiken så kommer man förr eller senare ha lyckats identifiera exakt vilka gener som ligger till grund för människans intelligens, vilket gör att rasförnekare kommer få ägna sig åt mental kung-fu för att kunna bortförklara skillnaderna.

För att återgå till rasfrågan kan det vara värt att nämna att intelligens, i kontrast till den politiskt korrekta uppfattningen, har samband med såväl hjärnans volym (Rushton, 2000), den genetiska distansen mellan populationer (Drineas, Lewis och Paschou, 2010), haplogrupper (Rindermann, Woodley och Stratford, 2011), geografisk distans från ekvatorn och hudton (Templer och Arikawa, 2006). Dessa fynd i kombination med forskning som visar på en mycket hög ärftlighet för intelligens antyder att det existerar tydliga och mätbara skillnader mellan raser och specifika folkgrupper. Notera att detta inte utesluter miljöns påverkan, men i utjämnade miljöer såsom i det svenska välfärdssamhället får skillnader i det genetiska arvet större utrymme än i fattiga länder vilket gör att exempelvis skillnader mellan raser syns tydligare gällande framförallt utbildning och inkomst. Se vår artikel Välfärdsstatens dilemma för ett resonemang kring detta. Alla psykologiska egenskaper har i replikerade studier visat sig ha signifikanta och betydande influenser av gener (Plomin, DeFries, Knopik och Neiderhiser, 2016) och varierar mellan folkgrupper, varför frågan om rasers existens tåls att funderas över.

Det finns bara en hundras

Jag kommer inte kommentera i någon högre utsträckning vilka kulturella och samhälleliga skillnader som uppstår på grund av genetiska skillnader mellan folkslag då det borde vara självklart att inse att ett land där den genomsnittliga intelligensen (för att nämna en enskild men extremt viktig faktor) ligger runt 70 IQ (subsahariska Afrika) kommer att utvecklas fundamentalt annorlunda jämfört med ett land där den genomsnittliga intelligensen ligger runt 100 IQ (Nordeuropa). Känner man till de många livsföljder som uppstår av individers och gruppers intelligens (kunskapsmässiga, ekonomiska, kriminologiska etc) så bör man rimligtvis också förstå att det bör ligga i varje samhälles intresse att ha en intelligent befolkning och får således en politiska konsekvenser för samhällets välmående och framtid.

Hugin och hans politiska rörelse inbillar sig att de behöver verktyg att bygga artificiellt liv med, men ser inte att den biologiska reintegration vi står inför i denna globaliserade värld egentligen bara är en naturlig följd av att vi möter varandra.

Jag ser ö h t inte varför en biologisk ”återgång” till vårt ’ursprunliga genetiska tillstånd’ eller vad än för biologisk utveckling vi har att vänta i framtiden måste motarbetas på ideologisk väg.

Låt naturen ha sin gång. Låt oss utvecklas. Så som naturen alltid har gjort. Och ja, svenskhet är ett påhitt. Det ÄR verkligen bara det där ”SWE” du har i ditt pass.

Deras slutkommentar ovan talar egentligen för sig själv, men att kalla ”biologisk reintegration” för en naturlig följd när det är resultatet av medveten globalistisk politik är att skita i det blå skåpet (eller möjligtvis i det kommuniströda skåpet). Den universalistiska och globalistiska utopin om ”en enda stor familj” går nämligen tvärtemot den mänskliga naturen (Weber, Johnson och Arceneaux, 2011; Vanhanen, 2012). Det finns inget naturligt i att medvetet åstadkomma en artificiell befolkningsökning och uppblandning genom att importera hundratusentals människor som är radikalt olika oss själva i såväl mentalitet som intelligens och kultur. Oavsett vad man tycker om rasbegreppet som kategorisering för människor så existerar stora skillnader mellan människor som gör det omöjligt att förena dem på fredlig väg. Det är dessutom inget som det svenska folket fått möjlighet att folkomrösta om utan är till stora delar en politisk agenda som smugits på oss köksvägen. Men ja – erkänner man inte ens att man tillhör ett folk med en egen identitet och egna intressen – då förtjänar man kanske att försvinna från såväl sina förfäders arvslinjer och ut ur historien då man saknar både en funktion och en framtid.

Ulla Lindström (S), 1955

Socialdemokraterna innan postmodernismens irrläror förgiftat västvärlden. Även statsministern Tage Erlander (S) var dödsknarkarnazist på sin tid.

Sammanfattning

Det är komplext och vanskligt att försöka knyta samman de genetiska, biologiska, psykologiska och kulturella dimensionerna i ett och samma begrepp såsom ras. Utifrån den data som finns tillgänglig så pekar det mot att rasbegreppet har låg användningspotential inom populationsgenetiken, samtidigt som det existerar tydliga skillnader mellan grupper inom såväl utseende som genomsnittliga psykologiska och kulturella egenskaper. Detta skall dock inte misstas för att vi påstår att avgränsningarna mellan grupper är exakta, men att ras fyller en funktion och således är användbart för att betrakta världen och människor.

Givetvis är svenskarna ett unikt folk, som även om de är besläktade rent genetiskt med större delen av mänskligheten, har sin egen särprägel, identitet, historia och kultur. Det är tillräckliga anledningar för vilja att vi ska säkra vår fortsatta existens då man inte kan reducera ovanstående till endast gener.

Ledarsidan har nu en chans att lägga sosseriet åt sidan för en stund, läsa min slutreplik och kanske lära sig något på vägen. Lyckas ni följa vetenskapen dit den pekar är ni välkomna in i värmen hos Nordisk Alternativhöger. I annat fall ses vi under Finspångsrättegångarna!

 

Källor:

Beaver, K.M., Wright, J.P., Boutwell, B.B., Barnes, J.C., DeLisi, M., & Vaughn, M.G. (2012). Exploring the association between the 2-repeat allele of the MAOA gene promoter polymorphism and psychopathic personality traits, arrests, incarceration, and lifetime antisocial behavior.

Bolnick, D.A. (2008). Individual ancestry inference and the reification of race as a biological phenomenon.

Cox, K., Tayles, N.G., & Buckley, H.R. (2006). Forensic Identification of “Race”.

Edwards, A.W.F. (2003). Human genetic diversity: Lewontin’s fallacy.

Ficks, C.A., & Waldman, I.D. (2014). Candidate Genes for Aggression and Antisocial Behavior: A Meta-analysis of Association Studies of the 5HTTLPR and MAOA-uVNTR.

Drineas, P., Lewis, J., Paschou, P. (2010). Inferring Geographic Coordinates of Origin for Europeans Using Small Panels of Ancestry Informative Markers. Hämtad från: http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0011892

Heath, S.C., Gut, I.G., Brennan, P., McKay, J.D, Bencko, V., et al. (2008). Investigation of the fine structure of European
populations with applications to disease association studies.

Hook, G.R. (2009). “Warrior genes” and the disease of being Māori.

Humpreys, K., Grankvist, A., Leu, M., Hall, P., Liu, J., Ripatti, S., et al. (2011). The Genetic Structure of the Swedish Population. Hämtad från: http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0022547

Kim, H.S., Sherman, D.K., Mojaverian, T., Sasaki, J.Y., Park, J., Suh, E.M., Taylor, S.E. (2011). Gene–Culture Interaction: Oxytocin Receptor Polymorphism (OXTR) and Emotion Regulation.

Kitayama, S., King, A., Yoon, C., Tompson, S., Huff, S., & Liberzon, I. (2014). The dopamine D4 receptor gene (DRD4) moderates cultural difference in independent versus interdependent social orientation.

LeClair, J., Janusonis, S., Kim, H.S. (2014). Gene–culture interactions: a multi-gene approach.

Luo, S. & Han, S. (2014). The association between an oxytocin receptor gene polymorphism and cultural orientations.

Lynn, R. (2006). Race differences in intelligence: An evolutionary analysis. Augusta: Washington Summit Publishers.

Mehta, D., Eapen, V., Kohlhoff, J., Mendoza Diaz, A., Barnett, D., Silove, D., Dadds, M.R. (2016). Genetic Regulation of Maternal Oxytocin Response and Its Influences on Maternal Behavior. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27872764

Mersha, T.B. & Abebe, T. (2015). Self-reported race/ethnicity in the age of genomic research: its potential impact on understanding health disparities. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4307746/

Micali, N., Crous-Bou, M., Treasure, J., & Lawson, E.A. (2017). Association Between Oxytocin Receptor Genotype, Maternal Care, and Eating Disorder Behaviours in a Community Sample of Women. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5216446/

Minkov, M.M., Harris Bond, M. (2015). Genetic polymorphisms predict national differences in life history strategy and time orientation.

Mrazek, A.J., Chiao, J.Y., Blizinsky, K.D., Lun, J., & Gelfand, M.J. (2013). The role of culture-gene coevolution in morality judgment: examining the interplay between tightness-looseness and allelic variation of the serotonin transporter gene. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3880222/

National Human Genome Research Institute. (2002). Background on Comparative Genomic Analysis. Hämtad från: https://www.genome.gov/10005835/

Nievergelt, C.M., Maihofer, A.X., Shekhtman, T., Libiger, Wang, X., Kidd, K.K., Kidd, J.R. (2013). Inference of human continental origin and admixture proportions using a highly discriminative ancestry informative 41-SNP panel.

Novembre, J., Johnson, T., Bryce, K., Kutalik, Z., Boyko, A.R., et al. (2008). Genes mirror geography within Europe. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2735096/

Phillips, C. (2015). Forensic genetic analysis of bio-geographical ancestry.

Plomin, R., DeFries, J.C, Knopik, V.S., och Neiderhiser, J.M. (2016). Top 10 Replicated Findings From Behavioral Genetics.

Rindermann, H., Woodley, M.A., Stratford, J. (2011). Haplogroups as evolutionary markers of cognitive ability.

Rushton, J.P. (2000). Race, Evolution, and Behavior – A Life History Perspective (3e upplagan).

Salmela, E., Lappalainen, T., Liu, J., Sistonen, P., Andersen, P.M., et al. (2011). Swedish population substructure revealed by genome-wide single nucleotide polymorphism data. Hämtad från: http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0016747

Silvia, A.L., Shugarts, N., Smith, J. (2017). A preliminary assessment of the ForenSeq™ FGx System: next generation sequencing of an STR and SNP multiplex.

Sniekers, S., Stringer, S., Watanabe, K., Jansen, P.R., Coleman, J.R.I.; et al. (2017). Genome-wide association meta-analysis of 78,308 individuals identifies new loci and genes influencing human intelligence.

Templer, D.I. & Arikawa, H. (2006). Temperature, skin color, per capita income, and IQ: An international perspective.

Tost, H., Kolachana, B., Hakimi, S., Lemaitre, H., Verchinski, B.A., et al. (2010). A common allele in the oxytocin receptor gene (OXTR) impacts prosocial temperament and human hypothalamic-limbic structure and function.

Vanhanen, T. (2012). Ethnic Conflicts: Their Biological Roots in Ethnic Nepotism. London: Ulster Institute for Social Research.

Way, B.M., & (((Lieberman))), M.D. (2010). Is there a genetic contribution to cultural differences? Collectivism, individualism and genetic markers of social sensitivity.

Weber, C., Johnson, M., Arceneaux, K. (2011). Genetics, Personality, and Group Identity.

Wikipedia: Continuum fallacy. Hämtad från: https://en.wikipedia.org/wiki/Continuum_fallacy

Witherspoon, D.J., Wooding, S., Rogers, A.R., Marchani, E.E., Watkins, W.S., Batzer, M.A., Jorde, L.B. (2007). Genetic Similarities Within and Between Human Populations.

Woodley, M.A. (2010). Is Homo sapiens polytypic? Human taxonomic diversity and its implications.

Wu, N., Li, Z., Su, Y. (2012). The association between oxytocin receptor gene polymorphism (OXTR) and trait empathy.

Wu, D-D., Zhang, Y-P. (2011). Different level of population differentiation among human genes.

  • Martin

    Hade ingen aning om att det fortfarande fanns ”Det finns inga raser”-folk. Var under intrycket att detta ej ifrågasattes längre, att det motsatta var intellektuellt ohederligt tugg som kördes under en behovsperiod för att sedan tystna, och att man nu för tiden ogärna nämner ras alls eftersom man vill att det skall vara som så att ras inte existerar. För att det känns bra och passar bättre ideologiskt osv. (Man kunde säga) kärnan i marxismen med människan som totalt formbara ting vilket man kan skapa precis vad som helst av oavsett utgångspunkt eftersom utgångspunkt – ex. genetiskt max, kön, osv – ej existerar, ungefär. Det känns så bra att ignorera faktum att det inte går för sig att utforma anpassade skolplaner för att nå bättre resultat etc. Varför man nu skulle vilja göra någonting så absurt som att anpassa Europa efter någonting annat än européer och gruppens interna kurva, vilket tidigare var tämligen drastiskt i avspegling till skolans utformning. Det får inte heta särskola längre va? Snäll-Mats som vi alla gillar men som har svårt att knyta skorna – och så en helvetes massa utlänningar. Skolfotot ser inte bra ut och folk kan göra fel associationer. Hur som helst; lång rant från toppen av huvudet, levererad utan styckindelning, eftersom Deltaco är värdelöst. Tack för ordet.

    • Vilket jag tycker är ett märkligt påstående. Dom verkar inte ha några problem att blanda ut oss enligt Kalergi-planen. Enligt detta resonemang borde det därför vara önskvärt att även blanda ut djur. T ex alla olika hundraser till den enda rasen hund. Alla kattraser till rasen katt osv. Man behöver knappast vara utbildad genetiker för att förstå vilken katastrof detta skulle innebära. Det räcker med sunt bondförnuft. Om rasblandade människor generellt mår dåligt behövs det inte mycket fantasi för att föreställa sig att blandade djur skulle må minst lika dåligt. Det finns ju redan vissa blandningar som mulor och ligrar och dessa verkar inte vara någon direkt evolutionär hit om man uttrycker sig så. Men vänstern är ju bra på dubbeltänk om inte annat.

  • Lidingöbon

    Snyggt Hugin! Är man en sosse så har man lägre IQ än en neger!

    • Tack, men tala inte illa om negrer på det viset, de har inte valt sin egen natur. Det har däremot sossarna gjort 😉

      • Sven™

        Eller naturen har valt dom och måste därmed ursäktas för sin socialism, kanske med en helikopterresa.

  • DrKruth

    Genom följande uttalande: ”Och ja, svenskhet är ett påhitt. Det ÄR verkligen bara det där ”SWE” du har i ditt pass.”, så bevisar de ju att det faktiskt finns något typiskt svenskt (i negativ bemärkelse). Vilka andra nationaliteter skulle uttala sig på detta vis om sig själva?

    • Tja, alla identiteter i länder som infekterats av kulturmarxismens idéer, dvs i princip hela västvärlden.

      • DrKruth

        Ja, det är sant, men jag har känslan av att Sverige leder stafetten…

  • Intressant att du valde uttrycket grå massa. För en hel massa år sedan läste jag en intressant konspirationsteori. Den handlade om grey aliens. Men enligt denna teori skulle dom inte alls vara utomjordingar, utan människor från framtiden. Dom skulle alltså vara resultatet av all denna genmanipulering som sker i vår tid. Syftet skulle då vara att åka tillbaka i tiden och röva bort folk att dom vill komma över genetiskt okontaminerat material för att försöka bli mänskliga igen. Det är ju svårt att se några könsskillnader också. Alla verkar se exakt likadana ut. Vilket ju är en intressant iakttagelse med tanke på att dom just försöker radera ut könsskillnader och vill få fram en konformistisk människotyp. Man kan ju tro på det om man vill men det är ju ändå ganska tankeväckande.

    • Oavsett vad man anser om din teori så blir ju konsekvenserna av kulturmarxisternas gränslöshet i teorin ett globalt folk, identitets- och könlöst, helt utan utmärkande egenskaper eller skillnader.

      • Det var egentligen inte min teori. Det var bara nåt jag läste och har aldrig lyckats släppa tanken på det. Förmodligen av rena obehagskänslor. Tyvärr verkar ju vetenskapen vara helt gränslös och utan spärrar. Skulle inte förvåna mig om det finns något korn av sanning. Många av dessa äggskallar verkar vilja köra rätt in i kaklet. Dom ger sig inte förrän det går helt åt helvete.

  • Sven™

    Det finns en ras………. och det är människan. Frågor på det?

  • musk deer chimpanzee

    ”Hugin och hans politiska rörelse inbillar sig att de behöver verktyg att bygga artificiellt liv med..”
    Vad menar de med detta?

  • Baldersvis

    Ett år i någon av våra MENA-förorter skulle göra susen för folket på ledarsidorna. Ibland måste man förlora något för att inse att man har haft det. Svenskheten utnyttjas av många men få ser till att den bevaras.

  • Simpukka

    Hmm det hela Påminner lite om hur sceptic profilen ”Kraut and Tea” på youtube ska bevisa alt right rörelsens ovetenskaplighet. Argumentet går typ ”eftersom det inte med exakt säkerhet går att säga vad en ras början och en annan slutar (vilken nyans av svart som slutar vara svart och övergår till en annan nyans) så då går det inte att prata om raser och allt är bara ett oändligt spektrum av färgnyanser…

    Millenniall Woes jämför detta med natt och dag – att eftersom det inte går att säga exakt när det ena övergår till det andra så finns således varken natt eller dag. Och alla fattar ju hur orimligt det blir att ha det förhållningssättet; det kan alltså varken finnas natt eller dag lika lite som det finns svarta eller vita personer. Testa att konstruera verkligheten efter dom premisserna liksom haha 😀

    • Ja, jag har själv varit inblandad i dikeskörningen av Kraut & Tea vilket gjorde att ovanstående artikel låg perfekt i tajmingen, eftersom bägge hade samma beröringspunkter och motargument. Vi har haft ganska roligt åt Kraut om man säger så…

      • Simpukka

        Det är faktiskt ganska vackert att se K&T implodera på något morbid sätt.

        Sen vet jag inte men kan tycka att ledarsidorna har sina bra sidor(…) ibland oxå även om det finns något tämligen aningslöst eller bara fånigt med en sosse som påstår sig vara ”i ständig opposition”. Uhm lol…

  • Joggi

    Hur kommer det sig egentligen att Ashkenazijudarna har den högsta genomsnittliga intelligensen? Sefardijudarna skiljer sig ju väldigt mycket trots ett gemensamt ursprung.