Vetenskap

Beteendegenetik för normisar

Socioekonomiska orsaker eller DNA?

Beteendegenetik är det vetenskapliga området som kombinerar genetikens exakta forskningsfynd med det bredare psykologiska området beteendevetenskap. Man söker helt efter genetiska förklaringar till mänskligt beteende i kontrast till sociologin där merparten av alla förklaringar utgår ifrån mer eller mindre vänsterpolitiskt anstrukna teorier utan grund i empiriska forskningsfynd. Här listar vi de 9 viktigaste fynden inom beteendegenetik som har replikerats i flertalet studier och således är starka bevis för den mänskliga biologins påverkan på vårt beteende.

I dagens liberala samhälle där ”alla människors lika värde” är upphöjt till en helig doktrin anses det vara kätteri att hävda att människor föds med olika medfödda egenskaper i kontrast till att födas som oskrivna blad som formas av omgivningen, vilket är det politiskt korrekta narrativet. Att peka på biologiska skillnader mellan individer, könen eller mellan folkslag stämplas som godtyckligt formulerade former av ”hat” eller ”fobi”, allt för att kunna peka på att det är vita människors eller den vite mannens fel att olikheter i utfall uppstår. På så vis kan man bedriva lobbyism för olika intressegrupper och deras krav på särbehandling, vilket i praktiken brukar betyda särlagstiftning och skattefinansierade bidrag samt en allt större och alltmer totalitär välfärdsstat.

Samtidigt har olika områden inom genetiken exploderat de senaste åren tack vare en snabb teknisk utveckling, vilket leder till nya upptäckter inom bland annat beteendegenetiken och billigare metoder för DNA-analys. Det är inget orimligt antagande att man om ett decennium eller två kommer kunna peka på exakt vilka gener som ligger bakom hög intelligens eller specifika personlighetsdrag. Detta ställer teorin om det oskrivna bladet, tabula rasa, på sin spets – hur ska man upprätthålla narrativet om människans 100% formbara natur när allt mer övertygande forskning pekar åt ett annat håll?

Beteendegenetikens tre lagar

En lag inom vetenskapen är ett forskningsfynd som är så replikerat och allmänt vedertaget att det är universellt – dvs en regel eller en lag likt Newtons lag inom fysiken. Nedanstående tre lagar är från Three Laws of Behavior Genetics and What They Mean (Turkheimer, 2000).

  • Första lagen: Alla mänskliga beteendemässiga egenskaper är ärftliga.
  • Andra lagen: Effekten av att växa upp i samma familj är mindre än effekten av gener.
  • Tredje lagen: En betydande del av variationen i komplexa beteendemässiga egenskaper kan inte förklaras med effekterna av gener eller familjer.

Vad ovanstående innebär att det finns inga mänskliga egenskaper som enbart är ett resultat av miljöfaktorer – samtliga har en genetisk (ärftlig) grund. Den andra lagen innebär att dina gener har större påverkan på ditt beteende än vad dina föräldrars uppfostran har – vilket dock inte innebär att föräldrarnas roll är betydelselös. Tredje lagen innebär att variationen i komplexa beteendemässiga egenskaper (intelligens exempelvis) inte kan förklaras enbart med genernas eller familjer (hemmiljön). I stället är det här den odelade miljön som är unik för varje individ som bättre kan förklara variationen. Se mer om detta längre fram i artikeln.

För att du enkelt ska kunna lära dig de viktigaste vetenskapliga fynden utgår vi ifrån artikeln Plomin, DeFries, Knopik och Neiderhiser (2016) – Top 10 Replicated Findings From Behavioral Genetics som listar de fakta som har starkast vetenskapligt stöd genom att de replikerats i flertalet studier. Kom ihåg att gener inte är allt – generna interagerar ständigt med vår miljö, dvs situationen vi befinner oss i.

Tvillingstudie personlighet

Staplarna visar korrelationen (sambandet) mellan olika psykologiska egenskaper hos enäggstvillingar (blå stapel), vanliga tvillingar (röd stapel) och adopterade syskon (grå stapel). Eftersom enäggstvillingar delar 100% gener kan man utläsa att ärftligheten av ovanstående egenskaper är ca 50%. Samtidigt är korrelationen mellan adopterade syskon nära noll vilket antyder att adoptivsyskon som inte är släkt med varandra var mycket olika gällande de uppmätta egenskaperna.

1. Alla psykologiska egenskaper visar signifikanta och betydande genetiska influenser.

Många år av forskning med hjälp av tvillingstudier har visar att exempelvis intelligens, personlighet, missbruk, kriminalitet, psykopatologi och psykisk hälsa till stor del är ärftligt och därmed har genetiska influenser. Flertalet mycket stora studier med många deltagare har visat på starka korrelationer gällande ovanstående för enäggstvillingar i jämförelse med vanliga tvillingar, syskon och adoptivbarn.

I praktiken innebär detta att ju mer genetiskt lika två människor är, desto högre är sannolikheten att de även är psykologiskt lika varandra. Det innebär även att såväl intelligens som exempelvis missbruksproblematik går i arv från förälder till barn, vilket i praktiken innebär att barn i genomsnitt går i sina föräldrars fotspår, oavsett om detta är i positiv eller negativ bemärkelse. På gruppnivå bör även samma resonemang gälla – en homogen befolkning såsom etniska svenskar bör vara mer psykologiskt lika varandra jämfört med en genetiskt avlägsen befolkning. Skillnaderna syns i kulturen.

2. Inga egenskaper är 100% ärftliga.

Denna punkten är vad som bör ge sociologer, genusgalningar och diverse vänstermänniskor hopp. Psykologiska egenskaper har en betydande ärftlighet som är högre än 0%, men de är även oftast betydligt lägre än 100%. Detta innebär, inte helt förvånande, att såväl arv som miljö påverkar människors utveckling. Samtidigt innebär det att det vore direkt felaktigt att man, som oftast inom sociologin, mäta en eller flera egenskaper eller beteenden utan att kontrollera för genetiska faktorer. Mänskligt beteende och andra konsekvenser är ett resultat av både arv och miljö, inte av endast en av dem.

Intelligens har exempelvis uppvisat ett samband på 0.85 mellan enäggstvillingar, vilket innebär att det är en mycket stor andel som är ärftlig (1.0 innebär ett perfekt samband) medan miljön endast står för en liten del (Plomin, DeFries, Knopik & Neiderhiser, 2013). Se bild nedan.

Ärftlighet av intelligens

Som synes är sambandet för intelligens mellan enäggstvillingar mycket högt, hela 0.85. Figuren visar att sambandet blir starkare ju mer närbesläktade två personer är. Hämtad från Plomin, DeFries, Knopik & Neiderhiser (2013).

3. Ärftlighet orsakas av många gener som var och en har en liten effekt.

Vissa människor tycks tro att exempelvis intelligens orsakas av en eller ett fåtal gener, vilket dock inte är fallet. Om detta vore sant skulle olika arvslinjer separeras efter ett fåtal generationer och sedan inte dela sig ytterligare i senare generationer. Extremt tydliga skillnader mellan släkter skulle synas.

Inom beteendegenetiken behövs stora urvalsgrupper för att kunna upptäcka statistiskt små samband, vilket innebär att det än så länge främst är användbart på gruppnivå som exempelvis inom en hel population såsom exempelvis det etniskt svenska folket. På individnivå är de flesta geners påverkan så pass minimala att man inte kan dra några slutsatser från dem för en enskild individ. Dock finns det sällsynta gener, exempelvis för ovanliga ärftliga sjukdomar, som har en stor påverkan på individen men på grund av dess sällsynthet inte påverkar gruppen.

4. Fenotypiska samband mellan psykologiska egenskaper visar signifikant och betydande mediering.

En fenotyp kan innebära en organisms hela fysiska skepnad eller en specifik egenskap. Exempel: forskning inom kognitiva egenskaper har visat att det finns samband mellan en fenotypisk egenskap (exempelvis matematisk förmåga) och genetiska faktorer. Dock påverkas effekten av dessa gener av så kallade ”generalistgener” vilket gör sambandet mellan gener och beteende betydligt mer komplext.

På ren svenska innebär ovanstående att människor som delar samma fenotypiska egenskap är mer genetiskt lika varandra (gällande en specifik fenotyp) jämfört med andra människor. Det innebär även att förekomsten av en viss gen inte per automatik innebär en specifik effekt, utan att effekten kan påverkas av en annan gen som agerar som ”mellanhand”.

5. Ärftligheten för intelligens ökar under livets gång.

Tvärtom vad man kan tro så minskar alltså miljöns påverkan på intelligensen ju äldre man blir, vilket är kontraintuitivt då man faktiskt utsätts för mer miljöfaktorer ju längre man levt. Detta är ett känt faktum sedan decennier tillbaka och har även replikerats i otaliga studier. I barndomen (9 års ålder) är intelligensens ärftlighet runt 41%, ökar till 55% vid 12 års ålder och sedan till 66% vid 17 års ålder. Hur hög intelligensens ärftlighet är vid 80 års ålder varierar mellan olika studier, men verkar ligga mellan 60-80%. Resterande andel är således miljöfaktorer.

I praktiken innebär detta att det är viktigt med mental utmaning under unga år då hjärnan utvecklas för att individen ska kunna uppnå sin fulla (genetiskt begränsade) potential. Detta är en stark anledning till varför skolgång är viktigt. Samtidigt innebär det att när individen väl har uppnått vuxen ålder är det svårt att höja IQ-nivån då ärftligheten har fått större betydelse än miljön. Generna avgör således till stor del hur hög intelligens en individ kan uppnå och miljön bidrar till att uppnå denna potential – eller att trycka ner den, beroende på miljöns egenskaper.

6. Stabilitet av egenskaper mellan olika åldrar beror huvudsakligen på genetik.

Studier har visat att många fenotypiska samband uppvisar en stabilitet under livets gång, vilket innebär att de inte förändras nämnvärt med ålder. De flesta personlighetsegenskaper, psykopatologi, intelligens och intressen är sådana exempel och beror främst på gener. Ca 80% av den fenotypiska stabiliteten över ett decennium har visat sig vara beroende på den genetiska uppsättningen.

Detta skapar dock en paradox: hur kan ärftligheten av intelligens öka så kraftigt under livets gång om de genetiska effekterna är stabila? Kortfattat förklaras detta med något som kallas genetic amplification som innebär att individen påverkar och modifierar sin omgivning för att bättre passa det behov av kognitiva utmaningar som individen kräver. I praktiken innebär det att en person med en hög intelligens söker sig till utmanande läsning, likasinnade människor etc och skapar på så vis en interaktion mellan gener-miljö. Människor med en lägre kognitiv förmåga har ett lägre behov av intellektuell stimulans och nöjer sig därför kanske med att slötitta på lättsam underhållning på tv i stället.

7. De flesta mätningar av ”miljön” visar signifikanta influenser av gener.

När man försöker mäta miljöfaktorer inom psykologisk forskning, exempelvis uppfostran, socialt stöd och livshändelser, kan man även behandla dessa som beroende variabler inom genetiska analyser. Som nämnt under föregående punkt så söker sig människor till och påverkar miljöer som matchar deras fenotyper vilket innebär att miljöfaktorer och individen inte är 100% separerade från varandra. En stor metaanalys av föräldrars uppfostringsmetoder visade exempelvis att det var resultatet av såväl föräldrarnas egenskaper som av deras barns.

Givetvis finns undantag. Händelser som är omöjliga för individen att påverka (exempelvis dödsfall i familjen, katastrofer etc) har givetvis noll genetisk influens och är 100% miljöberoende. Men samtidigt kan man inte skylla på att kriminella är mer utsatta för brott pga miljön, eftersom deras gener har gjort att de sökt sig till kriminella miljöer från första början där risken för att själv bli utsatt är hög. Detta är givetvis ett generaliserande påstående och ska inte tas som en regel – allt beteende sker genom en interaktion mellan gener och miljö samt mellan gener. Läs dock exempelvis denna artikeln som visar att fattigdom inte leder till kriminalitet per se.

Kasta sten på poliseeeen

Individer som kastar sten på grund av socioekonomiska orsaker. Eller på grund av deras fenotypiska egenskaper?

8. De flesta sambanden mellan miljömätningar och psykologiska egenskaper medieras av gener.

Om genetiska faktorer påverkar mätningar av såväl miljö som av beteende är det rimligt att fråga sig i vilken utsträckning som generna påverkar dessa. Exempelvis har studier visat en signifikant genetisk mediering mellan en familjs socioekonomiska status (SES), barnets intelligens och studieframgång. Har man tidigare studerat intelligensforskning framstår detta dock kanske inte som några nyheter eftersom SES är tätt sammanhängande med föräldrarnas intelligens.

Implikationerna av ovanstående är att man bättre kan skräddarsy interventioner till barn som behöver stöd genom att inte endast se till miljöfaktorer såsom hemmiljön och skolan, utan även ta hänsyn till de genetiska begränsningar som såväl barn som föräldrar har. Samtidigt innebär det att det inte finns någon fungerande universell ”one size fits all-lösning” enligt socialistisk modell som kan hjälpa elever få högre resultat, lyfta människor ur fattigsom eller liknande. Man måste helt enkelt acceptera att alla individer har ärftliga begränsningar för såväl intelligens som för andra psykologiska egenskaper, och att dessa varierar mellan såväl individer som i genomsnitt mellan grupper.

9. De flesta miljömässiga effekter delas inte av barn som växer upp i samma familj.

Ända sedan Sigmund Freud har man teoretiserat och antagit att syskon blir lika för att de växer upp i samma familj, medan modernare forskning har visat att likheter i personlighet och personlighetsstörningar hos syskon har visat sig bero på genetiska faktorer. Exempelvis har den delade miljön i flertalet studier visat sig ha en blygsam effekt på skillnaden i akademisk framgång hos syskon som vuxit upp i samma familj och gått i samma skola; ca 15% för resultat i engelska och ca 10% för matematik.

Det viktigaste budskapet för detta fyndet är att familjeupplevelser inte är betydelselösa även om de inte har så stor påverkan på framtida prestation eller personlighet och att varje barns upplevelse i familjen är unik. I stället är det i högre utsträckning generna och den odelade miljön (varje individs unika miljö utanför familjehemmet) som påverkar prestationsförmågan. Se beteendegenetikens tredje lag i början av artikeln. Detta kan även förklara varför vanliga syskon redan i låg ålder kan vara mycket olika varandra personlighetsmässigt, trots att de delar 50% gener med varandra samt samma hemmiljö.

Enäggstvillingar

Om man tror att endast miljön påverkar hur vi människor utvecklas, hur förklarar man då enäggstvillingar som vuxit upp separerade från varandra och deras likhet?

Sammanfattning

De slutsatser som kan dras utifrån de tre lagarna och de nämnda punkterna har givetvis implikationer och konsekvenser för samhället. Punkt 1 och 5 innebär att framförallt intelligens har en hög ärftlighet som i ett land som Sverige är mer beroende av gener än av SES, och att om barn med invandrarbakgrund redan på högstadiet eller gymnasiet misslyckas med att uppnå målen så är chansen mycket liten att de kommer klara sig på arbetsmarknaden. Politiskt sett är det populärt att skylla detta på skolan eller hemmiljön (delade miljöfaktorer) utan att överhuvudtaget ta hänsyn till individens genetiska förutsättningar (arvsfaktorer) eller individens unika, odelade miljöfaktorer (som ofta skapas av individen själv). Detta innebär även att elever med låg intelligens som är ointresserade av skolan eller att lära sig saker inte är det främst på grund av situationen i familjen. Med andra ord, förklaringar som ”låg studievana i hemmet” eller ”lågt antal böcker i hemmet” håller inte som förklaring rent vetenskapligt.

Med detta resonemang som grund är det därför lätt att förstå att alla politiska åtgärder för att minska klyftorna i betyg och inkomst mellan klasser eller etniciteter i princip är en omöjlig uppgift på grund av mänsklig biodiversitet. Det enda sättet detta går att genomföra i praktiken är genom kommunism där staten tar frukten av all produktion och fördelar den lika mellan människor, oavsett deras förmågor eller prestation. Hur detta slutar vet vi redan.

Det är därför viktigt att nämna att ju mer man utjämnar miljöfaktorer, exempelvis med hjälp av välfärdsstaten, desto större utrymme får genernas betydelse. Med andra ord: ju mer jämlikt samhället är i fråga om tillgång på mat, rent vatten, skola, vård etc – desto större blir de genetiska skillnaderna mellan människor. Välfärdsstaten ÖKAR således de klyftor mellan människor som den syftar till att minska!

På kulturell eller nationell nivå innebär exempelvis punkt 4 att individer i en grupp av människor som är lika varandra i egenskaper också är mer lika varandra genetiskt jämfört med en annan grupp av människor. Drar man en parallell till evolutionspsykologin kan detta förklara varför exempelvis etniska svenskar har utvecklat en viss kultur medan människor i en annan del av världen har utvecklat en helt annan kultur, då genetiskt olika folkgrupper har i varierande grad olika nivåer i temprament, empati, aggressivitet med mera. Olika grupper av människor har olika fenotypiska egenskaper som är vanligare inom respektive grupp jämfört med andra grupper. Således leder detta till olika generella gruppbeteenden, exempelvis etniska svenskars jämfört med arabers samt olika kulturella normer och värderingar som är ett resultat av de olika fenotypiska egenskaperna.

Det är dock värt att understryka att förekomsten av vissa gener eller fenotypiska egenskaper inte innebär att en individ är dömd till ett visst beteende. Däremot ökar sannolikheten för ett visst beteende i en viss miljö för bärare att specifika gener jämfört med andra som inte bär på genen. En person som bär på den en variant av MAOA-genen (den så kallade krigargenen) riskerar att uppvisa ett våldsbeteende under provokation, exempelvis.

Dessa kunskaper är sådant som behöver komma ut för att utmana det vänsterliberala narrativet. Dela därför gärna artikeln eller hänvisa till den när du debatterar med rättvisekrigare och flugmänniskor på internätet!

 

Källor:

Plomin, R., DeFries, J.C., Knopik, V.S., & Neiderhiser, J.M. (2013). Behavioral Genetics (6 uppl.). New York: Worth Publishers.

Plomin, R., DeFries, J.C., Knopik, V.S., & Neiderhiser, J.M. (2016). Top 10 Replicated Findings From Behavioral Genetics.

Turkheimer, E. (2000). Three Laws of Behavior Genetics and What They Mean.

  • Jag vill bara komma igång med ett vitt rymdimperium i den verkliga köttrymden. Har väntat på det hela mitt liv och nu vill jag ut där, till den sista fronten.

    • Sven™

      En sak i taget. Vi måste bygga ett vitt patriarkat först.