Multimedia

Vita Pillret – Avsnitt 17 – Boerprojektet

Listen to ”Vita Pillret – Avsnitt 17 – Boerprojektet” on Spreaker.

0.1 –   Uppsnack
0.20 – Boerprojektet
1.16 – Mr Bond – Dear Donald
1.21 – Dånationer
1.32 – Så skapar du näjzists
2.16 – Veckans systemkollaps med Herr D
2.23 – Avslut

Arktos Kickstarter

Boerprojektet

11 effektiva sätt att skapa framtida ”näjzister” på

  • Klas2

    En tanke om er diskussion om ifall ”vetenskapen skall styra” ~99 min.
    Idag används ”vetenskaplig studie” som argument för politiskt förslag. Det är tanken att den vetenskapliga metoden kan ta fram sanning som gör politiken rationell. Ett teknokratiskt synsätt. Man kan kalla systemet socialdarwinistiskt, tanken att människans natur kan utrönas genom experiment.
    Vad som egentligen har hänt är att ”vetenskapen”, alltså akademia, har förvandlats till en ideologifabrik. Och en politisk-förslagsgrunds-producent. Vilket inte är så konstigt när man betänker att över 50 % av ekonomin kontrolleras via den här processen.

    Kontrasten till det här är den konservativa metoden. Alltså tanken att människans natur kan studeras i historiens spegel. Fördelen med det är att historien är mer lättillgänglig för det stora flertalet än den snirkliga ideologi och policy fabriken på akademierna. Under den västerländska kulturens höjdpunkt så fungerade historien som en ”benchmark” för politisk diskurs. Det gav en gemensam föreställningsvärld för den politiska klassen, ett gemensamt sätt att diskutera, alltså hänvisningar till klassikerna och historien. Att ha historien som sitt ramverk ger också en naturlig lojalitet till den egna historien, alltså det egna folket.

    Personligen kompletterar jag mitt tänkande med en ständig evolutionär baktanke. Insikt om evolutionens järnlag ramar så att säga in vad människans natur skulle kunna vara, medan den är för grov och för öppen för att vara vägledande om vad som är vettiga förslag, det kan bara tidigare mänsklig erfarenhet vägleda om. Konkret kan evolutionsmedvetenhet mest visa vad som är uppenbart befängt, såsom mycket av de feministiskt styrda politiska förslagen.

    • Det är ungefär så jag resonerar, väldigt mycket att den forskning jag läser stödjer den evolutionära idén om människans utveckling och de skillnader som existerar mellan såväl individer som grupper. Däremot stödjer jag inte det gamla synsättet scientific management om hur arbete eller samhället bör organiseras, eftersom detta synsätt reducerar människan till en utbytbar enhet baserat på en strikt rationell uppfattning. Studerar man dock empirisk vetenskap gällande mänskligt beteende så ser man att det pekar mot historien, tradition och mer sunda levnadssätt än det moderna samhället påtvingar oss.

      • Klas2

        Ytligt sätt så är det nuvarande socialdarwinistiska synsättet rationellt. Men det har visat sig mycket lättkorrumperat. Och det går snabbt vilse i detaljer utan sammanhang, även när intentionen är ärlig, vilket den sällan är. Mises praxeologi kanske har något att berätta här? Forskarens fokus är anslag, inte sanning?

        Människan är skapad för att befinna sig i den miljö som evolutionen skapade henne för, så klart. Och våra belöningssystem är anpassade efter det. Nu är det en lång process med många lager och många av de levnadssätt våra förfäder har haft och som finns kvar i oss är inte konkurrenskraftiga idag. Men vi bör alltid ha det här i åtanke och visa respekt och ödmjukhet inför vad vi är. Tycker jag.