Etnocentrism

Etnocentrism är ett begrepp som betecknar hur en person eller grupp ser på omvärlden utifrån det egna etniska gruppens perspektiv och intressen. Termen lanserades av den amerikanska forskaren William Graham Sumner (1840-1910).

Sumners ursprungliga definition av termen etnocentrism var synsättet att ens egen grupp är alltings utgångspunkt, ur vilken omvärlden bedöms. Gruppens egen historia, kultur, normer, seder och språk är den måttstock som används när andra grupper betraktas.

Etnocentrism är och har alltid varit en grundläggande hållning hos alla folk och kulturer genom historien. Exempel på etnocentrism utanför Europa finns hos de forntida egyptierna, indierna, den arabiska världen, japanerna, judarna, kineserna, de mesoamerikanska indianerna och alla andra folkgrupper vi har någon historisk kunskap om.

I modern tid har afrocentrism uppkommit framförallt inom den svarta minoriteten i USA. Afrocentrismen analyserar samtiden och dess normer utifrån vad afrocentrikern själv betraktar som svartas intressen.

Etnocentrism kontrasteras ofta med kulturrelativism, som hävdar att varje kultur bör förstås och bedömas utgående från sitt eget perspektiv. Bägge perspektiven har kritiserats för att tendera mot värderelativism och att göra det svårt att hävda att det finns till exempel universella mänskliga rättigheter. Den nya vänstern och postkoloniala teoretiker tenderar att förespråka etnocentrism för ”underordnade” grupper, men självuppoffrande universalism för andra—i synnerhet européer.