Kontrarevolutionärer

Tänkare och rörelser som motsätter sig de revolutionära krafter som vill bryta ner det traditionella Europa, utmärkta framförallt av motstånd mot Franska revolutionen och 1789 års idéer. Exempel på författare i ämnet är Joseph de Maistre, Plinio Correa de Oliveira och Thomas Molnar. Det mest kända kontrarevolutionära upproret är Vendée-upproret, men över hela Europa förekom frekvent mer eller mindre kända uppror till försvar av Europas arv. I Sverige kan Dackeupproret beskrivas som kontrarevolutionärt då det bland annat försvarade organiskt framvuxna institutioner samt firandet av den traditionella katolska mässan.

Begreppen legitimism och monarkism används ofta i en fransk kontext som mer eller mindre synonymer till kontrarevolutionär, exempelvis kan Charles Maurras och Action Française nämnas i det sammanhanget. Carlismen i Spanien är ett annat exempel på en rörelse som har kämpat för monarki, lokal och regional frihet under kungen och katolsk traditionalism. De vita i Ryssland och Finland som kämpade mot bolsjevikerna, Cristeros i Mexiko som slogs mot den där upprättade frimurarstaten, Dollfuss i Österrike, Franco i Spanien och Salazar i Portugal är alla moderna exempel på mer eller mindre uttalade kontrarevolutionärer.